Vivaldis årstider på liv och död bland Moog och Mellotron

Kalejdoskop - Lång musik med

”De fyra årstiderna” av Antoni Vivaldi tillhör barockens portalverk – fyra violinkonserter från 1723 som skildrar årstidernas växling från vår till vinter. Musiken har behållit sin stora popularitet och tolkats av så skilda artister som William Orbit och Swingle Singers eller som senast i hyllade albumet ”There Are No More Four Seasons” där George Kentros och Mattias Petersson experimenterar och omtolkar klassikern med hjälp av violin och allehanda elektronik.

Det blir smakprov från alla dessa skivor i Lång musik. Men huvudnumret är spanska proggrockarna Los Canarios och deras version från mitten av 70-talet där ”De fyra årstiderna” är utgångspunkten för en progressiv resa från födelse till död och med österländska övertoner om en hoppfull återfödelse.
Att albumet alls kunde göras mitt under den mörka Franco-eran är en bedrift i sig. Den egentliga progressiva scenen uppstod inte i Spanien förrän efter diktatorn död 1975.

Los Canarios började som en populär men ordinär popgrupp i slutet av 60-talet och hade i princip upphört när keyboardisten Teddy Bautista beslöt sig för att tillsammans med med arrangören Alfredo Carrion göra en konceptplatta i stil med dåtidens storheter Yes och Emerson Lake & Palmer.

På albumet ”Ciclos” samsas gitarrer och slagverk med mängder av klaviaturinstrument - från Moog till Mellotron – och dessutom en stor kör och flera sångsolister, framför allt indonesiska sopranen Rudmini Sukmawati med sin mäktiga stämma.

Musikaliskt blandas den progressiva rocken med folkmusik, jazzfusion och en hel del elektroniska effekter och det finns också en del samhällskritiska kommentarer infällda här och var.
Visst doftar det 70-tal. Men följ gärna med på denna monumentala resa som fortfarande fascinerar - från liv till död genom fyra årstider.

Sänds även onsdag 1 december kl 13 i P2 Musik
(webbradio & mobiler samt över Sthlm i P2 FM 96,2)