Ekonomi

Oron för bostadsbubbla ökar

4:09 min

Priserna på bostäder i framför allt storstäderna fortsätter att stiga till nya rekordnivåer, och oron ökar för en så kallad bostadsbubbla – med stora prisfall som följd. Finansinspektionens bolånetak på 85 procent tycks inte ha bromsat prisutvecklingen, och nu talas det om att införa  amorteringskrav på lånen och kanske en prisfallsförsäkring för låntagarna.

Riksbanken har varnat för en bostadsbubbla när hushållen nu skuldsätter sig mer än vad som långsiktigt är hållbart. Men någon bubbla har vi inte idag, säger Peter Englund, professor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har Riksbankens uppdrag att kartlägga den svenska bostadsmarknaden och prisutvecklingen jämfört med i andra länder.

– Jag tycker att talet om en bubbla är lite överdrivet. Jag tror att priserna hålls uppe, och till och med fortsätter att stiga, på grund av en kombination av låga räntor, en hygglig inkomstutveckling och lågt byggande. Men det är klart att om vi framöver ser en situation med kraftigt stigande räntor, så finns det också skäl att vänta sig att priserna vänder nedåt, säger han.

Idag ligger kvadratmeterpriset på en bostadsrätt i centrala Stockholm kring 60 000 kr, och det finns uppenbarligen köpare också på denna och en högre nivå.

– Det är klart att man tar en betydande risk om man går in på marknaden idag, det tror jag, säger Peter Englund.

Räntorna är sakta på väg uppåt från en krisartat låg nivå. Riksbankens höjning med 0,25 procentenheter till 1,25 procent för reporäntan, som också påverkar de rörliga boräntorna, kommer att följas av fler höjningar de kommande två åren enligt Riksbankens bedömning.

Men Riksbankens bostadsutredare Peter Englund tror att det är tveksamt att detta budskap nått dagens bostadsköpare.

– Om du pressar mig skulle jag väl svara nej på den frågan. Med tanke på de tydliga signaler som har funnits om höjda räntor hade jag väntat mig att priserna skulle börja vända nedåt nu. Men det är möjligtvis en vändning runt hörnet, eftersom utbudet av lägenheter har minskat. Och det brukar vara en ledande indikator på att priserna ska börja falla.

Hushållen lånar allt mer till bostadsköp och bostaden används sedan som säkerhet för att ta nya lån,som ska finansiera renoveringar och reparationer eller köp av till exempel bil eller båt.

De svenska hushållen har idag skulder på i runda tal 2 500 miljarder kronor, varav 2000 miljarder finns på bostads- och fastighetssidan. Denna skuldutveckling oroar såväl finansministern som andra politiker om den fortsätter i samma takt. Finansinspektionen införde i höstas ett bolånetak. Det innebär att man får låna till 85 procent av bostadens marknadsvärde. Resterande får man betala med egna pengar, eller så får man ta så kallade topplån till högre ränta.

Hittills verkar inte bolånetaket ha haft något bromsande verkan på prisutvecklingen. Det som oroar Finansinspektionen idag är de många unga hushåll som har goda inkomster idag, men också en mycket hög belåning.

Finansinspektionen ska nu följa utvecklingen, och fortsätter den på samma sätt som nu  kan det komma fler åtgärder på marknaden. Ökade krav på amortering är ett, som bankerna nu också börjar tillämpa på topplånen, och en annan möjlighet är att införa försäkringar mot prisfall på bostadsmarknaden.

– Det skulle kunna vara vid 85 procent av värdet eller annan nivå. Tvingas man sälja sin bostadsrätt eller hus till ett lägre värde under den här gränsen har man en försäkring mot restskulden helt enkelt, förklarar Lars Frisell, chefsekonom på Finansinspektionen.

Och den här premien skulle kunna ses som en extra ränta eller kostnad  på lånet helt enkelt?

– Exakt. Det blir ju en försäkringspremie man betalar. Det är ingen gratis försäkring, säger Lars Frisell, chefsekonom på Finansinspektionen.