KUNGAHUSET

Kritik mot drottning Silvia från flera håll

4:30 min

Drottning Silvias förnekande av sin fars roll i det tyska nazistpartiet kritiseras på nytt från flera håll – senast i veckan då näringslivsprofilen PG Gyllenhammar tog upp det i TV4:s "Efter tio". Han, precis som flera andra, menar att drottning Silvia bär ett särskilt ansvar som offentlig person för hur hon uttrycker sig kring sin far och nazismen i Tyskland.

– Att hävda att nazismen var ett maskineri, det kan man hävda om vilken krigsmakt eller fascistdiktatur som helst. Men det är en ursäkt som inte duger, sade PG Gyllenhammar i TV4:s "Efter Tio".

Så här sa drottning Silvia i maj 2010 i dokumentären "Familjen Bernadotte" som visades på samma kanal.

– Det var ett maskineri, eller hur, så han var inte politiskt aktiv, han var inte soldat – och gick man emot då var man emot hela maskineriet.

Men drottning Silvias far Walter Sommerlath var nazist och bevisen för det presenterades för åtta år sedan. Redan 1934 var han medlem i det tyska nazistpartiet NSDAP i Brasilien där han levde på den tiden. Drottning Silvias uttalande strider mot fakta, säger Gunnar Herrman, korrespondent för den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung.

– Om drottning Silvia hade informerat sig lite bättre skulle hon ha vetat att om man var med i partiet då gick man in i det frivilligt – och speciellt om man bodde i Brasilien. Och då var man antagligen också övertygad nazist och naturligtvis politiskt aktiv. Det som hon sade var inte riktigt genomtänkt, säger Gunnar Herrman.

TV 4:s program Kalla Fakta har i flera program granskat Walter Sommerlaths affärer på 30- och 40-talet.

Som medlem i nazistpartiet gynnades Walter Sommerlath när han 1938, ett år före andra världskriget, beslutade att flytta tillbaka till Tyskland. Sommerlath fick då ta över en verkstadsindustri från en judisk familj i nazisternas så kallade ariseringsprogram. Det vill säga genom billigt inköp av judiska rörelser till tyskar, som bedrevs under tvång.

Från 1940 gick industrin över till krigsmaterieltillverkning, och det är fakta som man inte bör försöka sopa under mattan, säger Gunnar Herrman.

– Man kan inte försvara sådana gärningar och därför är det viktigt att drottning Silvia klart och tydligt tar avstånd från det som hennes pappa har gjort. Alltså inte från honom som person, naturligtvis, för det är hennes pappa, men från det som han har gjort under kriget – det var fel och det måste man säga.

Mediestrategen Britt Stakston säger att hon kan ha respekt för att det kan vara svårt för drottning Silvia att förstå hur hennes far kunde agera som han gjorde, men att man måste våga reflektera över det, särskilt med tanke på dagens samhällsklimat.

– Jag tror att det är något som man kanske inte ens pratade om i familjen. Men nu har tiden gått så pass långt och vi har högervindar som blåser. Då tycker jag att det skulle ha varit ett alldeles ypperligt tillfälle att våga reflektera över vad det är som gör att man fattar sådana beslut och hur vi kan tolka dem idag.

För många i Sverige är den kungliga familjens medlemmar viktiga förebilder, och drottning Silvia, med den uppgift hon har, har ett stort ansvar även i den frågan, menar Britt Stakston.

– Hon kan inte ta ansvar för vad hennes far gjorde, men hon kan ta ansvar för hur hon förhåller sig till sin omvärld och till den typen av strömningar. Hon skulle kunna använda sin egen familjs historia för att våga reflektera över det , och på det sättet sätta fokus på jätteviktiga frågor utan att grotta ner sig i detaljer kring sin fars förehavanden - som  hon inte kan och ska lastas för.

Gunnar Herrman menar att Silvias fars historia också är offrens historia, och för deras skull måste man se historien som den var, inte snygga till den. 

– Drottning Silvia måste kanske inte medverka i det, men hon ska inte motverka det, säger Gunnar Herrman, svensk-tysk journalist och korrespondent på Süddeutsche Zeitung.