Helena Benaouda i exklusiv intervju: "Jag kan inte stoppa någon från att bli terrorist"

Ingen kontakt på flera dagar

Helena Benaoudas dotter och hennes man har suttit fängslade två gånger i utländska fängelser anklagade för terrorism.

Ändå menar hon att både hon och dottern drabbades av chock när de fick veta att svärsonen, barnbarnens pappa gripits i Köpenhamn.

-Det lät så obegripligt, det var en chock att det kunde hända. Min dotter reagerade också starkt och ömsom skakade och ömsom svettades. 

Att paret tidigare åkt till vansinniga ställen och suttit fänglsade i utlandet har hon vant sig vid. Men hon hade aldrig hade trott att något liknande skulle kunna ske i Köpenhamn.

Helena Benaouda säger att hennes dotter och hennes man inte hade pratat med varandra på två dagar när de fick beskedet att svärsonen gripits.

-Hon visste lika lite som jag, säger hon i P4 Extra.

Svärsonen sysslar med "riskfyllt beteende"

Helena Benaouda har varit orolig för sin dotter varje gång hon har åkt iväg någonstans med sin nuvarande man. Hon beskriver maken som någon som hon vet agerar enligt ett riskfyllt beteende.

-Riskbeteendet följer personen. Jag tror de är rätt naiva båda två. Att de inte riktigt förstår vad de ger sig in på säger Helena Benaouda i P4 Extra.

Helena Benaouda menar att hennes dotters man borde ha fått hjälp och åtgärder direkt när han kom från Somalia för att bryta sitt beteende.

-Det har alltid varit lite svårt med honom, säger hon i P4 Extra.

"Jag kan inte tvinga mina barn till någonting"

Som mamma och mormor relaterar Helena Benaouda till andra kvinnor med barn i tonåren. Hon menar att hon precis som andra tonårsföräldrar har varit orolig för att hennes dotter ska vända sig bort från henne när hon vuxit upp och lever för kärleken till sin man.

-Man kan inte tvinga sitt barn till någonting, det måste finnas en kommunikation, säger Helena Benaouda i P4 Extra.

Kritiserad för att inte bekämpa radikaliseringen bland unga

I DN på tisdagen kritiseras Helena Benaouda och Sveriges muslimska råd för att inte göra tillräckligt för att bekämpa radikaliseringen bland unga.

I P4 Extra berättar Helena Benaouda hur hon förhåller sig till problematiken att islamistiskt extremism uppstår bland unga muslimer.

Två faktorer som Helena Benaouda tror kan ligga till grund för extremism är dels en kriminell bakgrund och ett skuldbeläggande från den egna individen.

Helena Benaouda menar att det kan uppstå ett tvång att sona sina handlingar hos muslimer som lever utanför de ramar som religionen förespråkar. Men de skuldkänslor som uppstår och den tvångsrollen har egentligen inte alls med islam att göra.

-Som muslimsk kvinna till exempel kan man straffa sig själv om man vet att man gjort något som man skäms för. Det kan vara att man känner skuld inför hur man lever sitt liv eller att man har varit ute och festat eller liknande.

Kvinnor straffar sig själva, män agerar utåt

Muslimska kvinnor kan välja att straffa sig själva på olika sätt, ibland genom att följa sina män.

-Den muslimska kvinnan tar på sig en sorts kränkande kvinnoroll. Men det är ett skuldbeläggande som från början inte ens har med islam att göra.

Ett exempel på hur det kan se ut är att kvinnan väljer att isolera sig och uteslutande följer sin mans olika uppfattningar.

-De här kvinnorna låter sig kuvas kanske inte så mycket med kläder utan mer med hjärntvätt, säger Helena Benaouda till Lotta Bromé.

Att kvinnorna enbart tillslut lyssnar till sina män innebär också att de utesluter andra som tycker olika. Men männen hanterar skulden annorlunda.

-Männen agerar mycket mera utåt i liknande situationer, förklarar Helena Benaouda.

Och det är då det finns en viss risk för att en typ av radikalisering uppstår.

-De här männen får kanske åsikter som är väldigt extrema eller så börjar de att agera med våld.

Radikala grupper är svåra att nå

Som ordförande i Sveriges muslimska råd säger Helena Benaouda att det är tydligt att den här typen av radikala grupper finns i Sverige.

-Att vi är medvetna om att de extrema grupperna finns betyder ju inte att de kommer att söka sig till oss eller berätta för oss vad de har för planer. Oavsett vem som planerar brott så delar den sällan med sig om sina planer.

-Ingen går till sin fru, sina bekanta eller till Moskéerna och berättar att de har terrorplaner.

Genom olika sorters verktyg så menar Helena Benaouda att man i framtiden bör kunna komma närmare de här personerna. Men i dag saknas det resurser.

-Att nå extrema grupper är väldigt svårt. Frågan som vi ska jobba med nu är ju hur vi går tillväga.

Helena Benaouda lever skyddat

Både Helena Benauda och hennes familj har utsatts för hot den senaste tiden och just nu vågar hon inte bo hemma.

Just nu önskar hon sig att samhället fick upp ögonen och lite mer kunskap om den verklighet hon lever i.

-Jag har ingen makt att tala om för någon terrorist att den ska sluta upp med att vara terrorist och just nu bor jag på hemlig ort.

Avslutningsvis säger Helena Benaouda i P4 Extra att hon önskar sig att hennes dotter och hennes barn får ett ordnat liv och att de alla kan få återgå till att leva i lugn och ro i framtiden.

-Jag önskar också att bevisen mot de här männen i Köpenhamn blir offentliga så att de som lever runt omkring de här männen kan gå vidare och ta rättvisa beslut om hur de vill göra med sina familjer.