Levnadsvanor viktigare än arv för livslängden

Enligt forskarna är livsstilen mest avgörande när det gäller att uppleva hög ålder. Ekot har träffat 91-årige Erling Oddestad, fortfarande aktiv affärsman, från Göteborg.

– Jag har inte rökt, inte druckit mycket sprit och jag har varit måttlig i ätandet. Jag har hållit vikten hela tiden, gick i gymnastik tills jag var 40 år men sedan slutade jag med det. Sedan har det varit mer normalt utan excesser, säger han.

Erling Oddestad hänger flitigt med i allt som händer, med egna bolagen, börsen och i nyhetsflödet. Han bor tillsammans med sin fru i en lägenhet alldeles intill kajkanten i stadsdelen Eriksberg, på Hisingen i Göteborg.

Det svenska forskarlaget med forskare från främst Göteborg men också från Uppsala och Lidköping, har undersökt 855 män som föddes 1913 och som följts genom åren.

111 av dem här männen fick uppleva sin 90-årsdag, och vad låg då bakom? Lars Wilhemsen är professor emeritus vid Göteborgs universitet och han har lett undersökningen om varför vissa blev äldre än andra.

– Att inte röka, vara hyfsad med kaffet. Att ha ett hyfsat lågt kolesterol, vilket spelar roll hur man äter. Sedan vårt fynd att om man varit i rörelse och kanske sportat i yngre år, säger Lars Wilhemsen.

Det är alltså livsstilen och inte arvet från föräldrarna som påverkar hur länge man lever.

Alice Östlund från Trollhättan är 104 år och hon säger att hon försökt att leva sunt. Hon lever fortfarande ett aktivt liv även om synen försämrats kraftigt de senaste åren.

– Äta ordentligt och röra på sig. De som bantar säger att de inte ska äta potatis, ris, spaghetti och ingenting ska de äta för att det är farligt. Men det är inte farligt om man äter med måtta, säger Alice Östlund.