Slopande av förtida pension retar danskarna

1:54 min

Den danska regeringen vill slopa landets förmånliga system för förtida pension. Något som har retat upp många och var en av anledningarna till strejkerna på Kastrup, bland busschaufförer, sophämtare, hamnarbetare med flera i slutet av förra veckan. En grupp som drabbas extra hårt om efterlönen tas bort är Folg og Arbejdes medlemmar, motsvarande svenska Kommunal.

Barnskötaren Dorte Hansen förstår inte hur politikerna prioriterar. Själv fyller hon alla krav för att få den förmånliga förtida pensionen, efterlönen.

Hon jobbar tillräckligt många timmar, är med i a-kassan, och betalar en särskild avgift. Men nu kanske allt går om intet.

Efterlönen var en del i en arbetsmarknadsreform som genomfördes på 70-talet, tanken var att dem som hade slitiga jobb skulle kunna sluta upp till fem år innan folkpensionen och fler unga skulle då kunna få jobb.

Men reformen blev alltför populär, och dyr för den danska staten. 18 miljarder räknar regeringen med att spara på att ta bort den.

Samtidigt har man höjt folkpensionsåldern så att den löpande anpassas efter medellivslängden, och väntas bli upp mot 70 år för den som är ung i dag.

Alla partier ser att man behöver någon form av förändring för att få fler att jobba längre, men ämnet är känsligt eftersom det berör så många.

Och förändringar som gjorts i efterlönssystemet har redan fällt en statsminister, berättar Jens Ringberg, som är politisk kommentator på Danmarks radio.

Men det finns också de som tycker att det är på tiden att efterlönen tas bort eftersom danskarna nu lever längre och orkar mer, en av dem är 39-årige Michael Stensen, som inte kan tänka sig att sluta i förtid.