Fotoblixtar lyste upp vinternatten

Ordet "svartklubb" dog någon gång i det sena åttiotalet och ersattes av det mer koncisa "klubb". Men den 28 februari 1986 hade jag varit på, vad som med jämna mellanrum i kvällspressen beskrevs som, just en "svartklubb". Det var Konstakademiens klubb, som i de inre kretserna bara kallades "Klubben" bl.a. besjungen av Eldkvarn och som hade öppet varje fredag några trappor ned i en källare på Fredsgatan.

Där flödade billig öl och mänskligt svett.

Strax efter ett på morgonen den 1: mars vinglade jag och en god vän ut ur klubbens lokaler (fast vi som ärligt talat var lite amatörer kallade klubben för Mejan som egentligen är namnet på själva Konstakademien).

Vi gick i det stilla snöfallet och såg plötsligt hur flingorna lystes upp av blåljus borta från Rosenbad. En man kom springande, nedhängd med kameror, öronlapparna på hans pälsmössa guppade upp och ned. - Vad har hänt? undrade vi. - Palme är mördad uppe på Sveavägen, ropade han och sprang vidare mot Rosenbad. Nu såg vi att nästan hela kvarteret var avspärrat, taxibilar kom och gick, fotoblixtar lyste upp vinternatten. Vi stod där tysta ett tag. Så vandrade vi Norrmälarstrand hemåt.

Jag bodde på S:T Eriksgatan och minns att jag stod länge i natten, lyssnade på radion och tittade ut genom fönstret.

Gunnar Bolin, programledare