När semlan uppfanns på ett kondis i Visby

4:33 min

Semlan som vi äter den idag, med grädde som fyllning, kommer förmodligen från ett konditori i Visby, berättade intendenten på Nordiska museet i Stockholm, Kersti Wikström, för Radio Gotland 2009. Här kan du höra inslaget igen.

I dag stundar fettisdagen. Här och i Finland, som var svenskt fram till 1809. Men både i Sverige och österut har man ätit semlor eller fastlagsbullar i många veckor. Traditionen har blivit utdragen, självklart av ekonomiska skäl. Bullen är en storsäljare.

-Det var inte många minuter sedan jag åt en, med mandelmassa. De finns också med sylt, säger Helsingforsbon Marita Nyström till TT.

Alla äter den, inte bara svenskspråkiga finländare:

-Det är väl ett gemensamt arv.

I Finland säger man fastlagsbulle, liksom i den gamla svenska besittningen Estland där den heter vastlakukkel. Fastlagsbulle är namnet även i Skåne, men i övriga Sverige köper man en semla.

En hypotes är att semlan med det söta inkråmet kallades för fastlagsbulle just på fastlagstisdagen.

-Förr kunde man också använda ordet semla för runda bakverk som kunde ätas året om men utan inkråm, säger Ulrika Wolf-Knuts, professor vid Åbo Akademi.

-Fortfarande kallar vi svenskar i Finland ett runt osötat bakverk för semla och äter det med smör och pålägg. En bulle är alltid sötad.

Semla eller fastlagsbulle, den äts till kaffet eller i djup tallrik med het mjölk. Både i Finland och Sverige.

Vad semlan eller fastlagsbullen än kallas har bullen en lång tradition. Tidigare var den trekantig, på 1700-talet blev den som i dag rund. Först en bit in på 1800-talet kom fyllningen av mandelmassa. Runt 1930 lär en konditor på Gotland ha kommit på att spritsa vispad grädde under locket.

Varje gång bullen börjar säljas blir det både i Sverige och Finland smaktester i tidningarna. I Finland diskuteras ofta om den är godare med mandelmassa och vispgrädde än med sylt och vispgrädde. (TT)