
Missad datalagring kan ge jätteböter
Sverige får böta cirka 150 miljoner kronor om EU:s datalagringsdirektiv inte röstas igenom i riksdagen på onsdag. Det säger justitieminister Beatrice Ask.
Enligt datalagringsdirektivet ska alla telefonsamtal, sms och mail registreras och sparas i ett halvår av operatörerna.
– Ja, det innebär ju att Sverige måste betala böter till EU och vi är skyldiga att genomföra direktivet och vi är redan dömda för försening, men det kommer ju att bestämmas ett vite så att vi kan få skicka kanske 150 miljoner kronor till EU istället för att använda dem för brottsbekämpningar här hemma. Och detta för att ett förslag ska bordläggas när vi ändå vet att vi ska bordlägga det, säger hon.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet med stöd av Sverigesdemokraterna har tillräckligt många röster i riksdagen för att få igenom en vilandeförklaring om datalagringen så att beslutet skjuts upp i ett år.
Regeringen med stöd av Socialdemokratererna hoppas fortfarande att få stöd för sitt förslag att EU:s datalagringsdirektiv införs i svensk lag från den första juli i år.
Om beslutet skjuts upp ett år kommer EU-kommissionen att vända sej till domstol, och räknar dels med cirka fem miljoner kronor i en fast bötessumma och sedan 400 000 kronor per dag till dess att datalagringsdirektivet har införts. Enligt Beatrice Ask kostar det här cirka 150 miljoner kronor.
Kritiken har varit stark mot att förslaget kränker den personliga integriteten. Men för Sverigedemokraterna skulle det räcka med en garanti att operatörernas lagring sker i Sverige för att stödja regeringen. Men det är inget som Beatrice Ask kan lova:
– Ett generellt förbud mot lagring utomlands skulle förmodligen inte vara förenligt med EU-rätten och då går ju inte det.
– Därför har vi föreslagit att det bara är svenska brottsbekämpande myndigheter som ska få ut uppgifterna. Och vi har också krav på tystnadsplikt som gör att i praktiken blir det väldigt svårt för operatörerna att lagra uppgifterna någon annanstans.
Har du varit i kontakt med Sverigedemokraterna?
– Nej, vi lägger förslag till riksdagen och sedan får riksdagen jobba med förslagen.
Erik Ridderstolpe
Ekot