Sápmi

Kritik mot röstning inom partiet Samerna

2:34 min

Sametingets röstlängd avgör partiet Samernas politik som utformas på kongressen. Ju fler samer det finns i ett partidistrikt, desto större tyngd har distriktet på kongressen. Oavsett partiets medlemsantal i distrikten.

 Med andra ord används även samer som inte är partimedlemmar till stöd för kongressbeslut. Något som Lars-Jonas Johansson är kritisk mot.

 - Om man har alla röster i från Norrbotten, då kör du över övriga Sverige, oavsett hur många sympatisörer du har i övriga Sverige, jämfört med i Norrbotten, säger Lars–Jonas Johansson.

 Makten vid kongresserna ligger alltså i, de av partiets Samernas 39 distrikt, som har flest anslutna till Sametingets röstlängt, inte i de distrikt som har flest partisympatisörer. Och Lars Jonas Johansson tycker att det är fel sätt att gå tillväga när det gäller frågor som rör partiets inriktning. Redan år 2 000 försökte han ändra på det här.

  - Flertalet av människorna var för att man skulle skrota det där systemet, men tyvärr var det så att med sina röster så körde ju de som ville ha det kvar, de körde ju över resten, så det blev ju oförändrat, säger Lars–Jonas Johansson.

 Men är det inte bra med representativt röstningsförfarande, alltså områden med många samer har större makt?

  - Nej, det kan man inte säga. Det borde väl hellre gå ut på hur många sympatisörer man har inom ett visst område. På det här sättet blir du ju mer eller mindre kollektivt tvångsansluten, vare sig du vill eller inte, säger Lars–Jonas Johansson.

 Och det här röstningsförfarandet upprör även utanför partiet, eftersom det gör att även de som inte sympatiserar med partiet ändå avgör partiets politik.

 Erik-Oscar Oscarsson, i Landspartiet Svenska samer, känner sig personligt kränkt och skriver i en bloggkommentar:
 "De har ingen rätt att ansluta mig mot min vilja eller använda mitt namn som underlag för röstetal vid sin kongress."

 Så här svarar partiet samernas ordförande Anders Kråik på kritiken.

  - Det viktiga är att man har någon slags representativ demokrati som avspeglar verkliga förhållanden. Men det är väl ganska logiskt när man jobbar som parti inom sametinget att man kan utgå från en sametingsröstlängd, säger Anders Kråik.

 Men innebär inte det här att samer som inte stödjer er är de som avgör er politik snarare än de som faktiskt stödjer er?

  -Det vet vi ju inte. Oavsett om man stödjer politiken eller inte så är det ju väldigt viktigt att tänka på just allmänintresset, i skola vård och omsorg och så vidare. Man kan inte utgå från enbart grupper som stödjer en. Vi utgår från att stödja och göra insatser för hela det samiska samhället. Det är vår uppfattning och det är vår politik. Alla omfattas och ingen ska exkluderas, säger Anders Kråik.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Sveriges Radio