Kärnkraftsolycka skulle stå svenska staten dyrt

2:44 min

Om Sverige drabbas av en kärnkraftsolycka i dag gäller inte regeringens löfte att kärnkraftsindustrin måste ta hela det ekonomiska ansvaret. Detta trots att det var en central del i allianspartiernas energiuppgörelse för två år sedan.

För Centerpartiet var det en historisk överenskommelse, där partiet accepterade att lagen mot att bygga ny kärnkraft i Sverige togs bort.

I utbyte fick partiet bland annat en satsning på förnyelsebar energi och ett löfte om att kärnkraftsindustrin själva skulle bli skyldiga att betala alla kostnader vid en olycka.

Flera centerpartister var övertygade om att försäkringskostnaderna skulle bli så höga att det aldrig skulle kunna bli lönsamt att bygga ny kärnkraft.

I november 2009 presenterade miljöminister Andreas Carlgren ett förslag som innebar att kärnkraftsbolagen skulle tvingas garantera minst 12 miljarder kronor vid en stor olycka:

– Sverige har ju hittills under många, många år ställt orimligt låga krav på kärnkraften. Nu inför vi äntligen de regler som går så långt man kan göra internationellt sett, sa han.

Men trots att riksdagen redan i somras beslutade om den nya lagen har den inte trätt i kraft. Regeringens utredare Ingvar Persson förklarar att det beror på EU:s så kallade Pariskonvention.

– Det är en internationell konvention som innebär att alla EU-stater måste ratificera det här samtidigt. Alla EU-länder jobbar på sin lagstiftning, och alla har inte kommit ända fram, säger Ingvar Persson.

Miljöminister Andreas Carlgren svarade nyligen på en skriftlig fråga i riksdagen att det inte verkar som om den nya lagen kan träda i kraft i år. När det kan bli är det ingen som vet i dag.

Därför gäller fortfarande de gamla skadeståndsnivåerna på maximalt 3,3 miljarder kronor om en olycka skulle vara framme Sverige.

Ingen har räknat på vad en stor olycka skulle kosta i verkligheten, men 2004 konstaterade dåvarande Statens strålskyddsinstitut att det kan handla om flera hundra miljarder kronor. Då skulle inte de nuvarande svenska reglerna förslå, konstaterar Ingvar Persson.

– Beloppet 3,3 miljarder kronor tycker väl alla, även miljöministern, är ett alldeles för lågt belopp, säger han.

Men när Andreas Carlgren från talarstolen förklarade förra sommaren vad riksdagsbeslutet skulle innebära lät det annorlunda.

– Det kommer inte längre, i något läge, vara möjligt för kärnkraftsindustrin att krypa långt upp i statens knä och begära skattebetalarnas pengar, sa han då.