Fler drabbas av superresistenta bakterier

2:03 min

Problemen med bakterier som står emot de flesta antibiotikasorter, växer i Sverige. I dag finns 18 patienter som smittats av superresistenta ESBL-bakterier, och därför är mycket svåra att behandla.

Tre av dem bär den fruktade New Delhi-varianten som i somras upptäcktes i Indien. Eva Melander, verksamhetschef för vårdhygien i Skåne berättar om en av patienterna.

– Patienten var vårdad i Grekland där man ju har mycket av de här resistenta bakterierna både på sjukhusen och i samhället, och utlandsvård är en risk för att man ska ha plockat på sig detta, men hade vi inte vetat om detta och patienten hade kommit in som en vanlig patient och vårdats på stor sal hade risken för smittspridning sannolikt varit betydligt större.

Problemet med ESBL-bakterierna är inte bara att de är svårbehandlade, och att ett flertal patienter därför dött i till exempel USA, Israel och Grekland. Risken för smittspridning är också överhängande, och det har fått Smittskyddsinstitutet att agera.

I ett brev till Socialstyrelsen föreslås att det ska införas anmälningsplikt för alla läkare som får in en smittad patient. Det ska också bli obligatoriskt att spåra andra som kan ha utsatts för smittan.

Smittskyddsinstitutets bedömning är att det är bråttom eftersom superresistensen nu är ett större hot mot patientsäkerheten än motståndskraftiga stafylokocker (MRSA) och sannolikt betydligt svårare att kontrollera. Institutet vill också ha en mer flexibel lagstiftning som motsvarar den snabba utvecklingen av motståndskraftiga bakterier. Förslaget välkomnas av Otto Cars i antibiotikanätverket ReAct.

– Jag tror att det är jätteviktigt att vi får ännu bättre överblick över de här väldigt multiresistenta bakterierna som det här handlar om. Att man alltså har kontroll på spridningen runt omkring en patient som har de här så att vi kan begränsa riskerna för att det ska bli utbrott i sjukvården, och det är ganska bråttom också att vi får kontroll på det.

Ytterst få läkemedel är verksamma mot de superresistenta bakterier som nu hittats hos de 18 patienterna i Sverige. Man har fått använda äldre antibiotikasorter som ger många biverkningar, och läget för patienterna kan bli allvarligt, säger Otto Cars, ordförande i nätverket ReAct.

– Det finns bara några få preparat som biter på de här resistenta bakterierna varav ett är ett gammalt preparat som vi egentligen slutade använda på 70-talet därför att det hade mycket biverkningar men som vi nu måste börja återanvända igen. Så här är vi riktigt illa ute när det gäller behandlingsmöjligheterna.