EU:s arresteringsorder kan drabba oskyldiga

– Det har varit en hel del problem med hur de här reglerna tillämpas, så att även oskyldiga människor har kommit i kläm. Man måste titta på den här arresteringsordern och se om det verkligen fungerar som det var tänkt, säger Thomas Hammarberg.

Den europeiska arresteringsordern kom till 2002, efter terrorattackerna i USA, för att snabbt kunna utlämna misstänkta för grova brott, som terrorbrott, från ett EU-land till ett annat.

Det här regelverket kom i fokus i samband med det brittiska beslutet nyligen att utlämna Julian Assange till Sverige för misstänkta sexövergrepp.

Thomas Hammarberg ifrågasätter inte det enskilda ärendet, men han ser det som ett allvarligt problem att antalet begäran om utlämningar enligt den europeiska arresteringsordern snabbt har accelererat till över 1 000 fall per månad.

I dag är det, enligt Thomas Hammarberg, bara en minoritet av utlämningarna som gäller de verkligt grova brott som reglerna var menade för.

– Man måste se till att det här inte används på ett slarvigt sätt som nu sker. Och det bör koncentreras på de allvarligare förbrytelser och inte på en massa småbrott, säger han.

Handläggningstider som ibland är flera år långa och problem att överklaga är andra skäl till att Thomas Hammarberg kallar den europeiska arresteringsordern ett "hot mot mänskliga rättigheter".

Reglerna ifrågasätts även av andra intresseorganisationer och i början av april kommer EU-kommissionen att presentera en utvärdering av arresteringsordern.

En talesperson för kommissionen säger till Ekot att utvärderingen kommer att fokusera på om den europeiska arresteringsordern verkligen används för misstänkta brott av den grova kaliber som den var tänkt för.