Libyen

Oro över rebellernas möjligheter i Libyen

2:08 min

Det har under dagen återigen pågått hårda strider i oljehamnstaden Brega i Libyen. Samtidigt som svenska stridsplan engageras i konflikten i Libyen växer oron över rebellernas möjligheter att störta ledaren Kadaffi. Trots uppbackning från Natos bombningar har rebellerna inte lyckats avancera så som många inom Nato hade hoppats.

Rebellernas hejdlösa rusande fram och tillbaka längs Medelhavskusten har beskrivits som en fars eller  en operett - charmigt oorganiserade med fladdrande fanor på flaken till pick-up lastbilar.

Men till den mörka baksidan hör självförvållad död. När en grupp glädjerusiga rebeller avfyrade en salva från sin luftvärnskanon natten mot lördag, misstogs de för Kadaffistyrkor och Nato-flyg gick till dödlig attack.

För Nato är det också ett växande problem att nu även Kadaffistyrkorna använder fyrhjulsdrivna pick-up lastbilar istället för stridsvagnar. De har slängt sina militäruniformer och ser ut som rebeller.     

Analytiker frågar sig också varför så få professionella militärer tycks finnas bland rebellerna. Åtminstone ett elitförband ska ha gått över på motståndsrörelsens sida, men knappt synts till.

Och varför är det så få civila från västra Libyen som ansluter sig till rebellerna i öst?

Det är också känt att det finns bittra motsättningar mellan flera av de militära befäl som nu ska leda rebellerna.

Den avhoppade generalen Abdelfattah Younis, som fanns vid Kadaffis sida i 40 år, ska nu till exempel samarbeta med Abdul Hakiim al Hassadi, en jihadist som krigat mot USA i Afghanistan och som nu har återvänt till Libyen för att leda rebellerna.      

Men ännu mer oroande är den fråga som allt fler bedömare ställer sig: Hur genuin kan den libyska revolten anses vara, när det är så uppenbart att rebellerna inte klarar sig utan Nato och när Nato också kan anses ha tagit kontrollen över händelseförloppet. Enligt obekräftade uppgifter finns både CIA och den brittiska underrättelsetjänsten på marken i Libyen.

Misstänksamma arabiska kommentatorer ser nu andra motiv än att enbart rädda liv, i synnerhet som civila liv spillts i både Jemen, Bahrain och Syrien, utan Nato-ingripande.