Undantaget för dioxin i fisk kan försvinna

1:51 min

I veckan ska regeringen ta ställning till om Sverige ska ansöka om ett fortsatt undantag från EU:s gränsvärden för att få sälja fisk med för höga dioxinhalter. Livsmedelsverket som är en av de myndigheter som utrett frågan anser att undantaget borde tas bort.

– Vi ser att det är ganska många tusen barn och kvinnor i barnafödande ålder som kommer få i sig mer dioxin och PCB än som vi anser är tolerabelt, och samtidigt tycker vi att det kommer att finnas fisk tillgänglig från andra områden som inte överskrider gränsvärdena, så man kommer i alla fall kunna äta nyttig fisk, säger Gunilla Henrysdotter, jurist på livsmedelsverket som jobbat med utredningen kring dioxinundantaget.

Livsmedelsverket menar att fyra till sextusen kvinnor i fertil ålder får i sig mer dioxin och PCB än vad som är bra för hälsan. På sikt löper de här personerna risk att få försämrad fortplantningsförmåga, nedsatt immunförsvar och cancer. Höga halter kan dessutom påverka utvecklingen av hjärnan och nervsystemet, känsligast är foster och spädbarn. När undantaget instiftades trodde man att halterna av dioxin skulle minska men så har inte skett. 

Livsmedelsverket räknade också med att befolkningen skulle följa dom kostråd som finns för fisk, men en undersökning som myndigheten gjort visar att bara 15% av allmänheten känner till vilka fiskar man ska undvika av hälsoskäl, därför bör man ta bort undantaget menar livsmedelsverket. 

Men det kommersiella fiskets branschorganisation Yrkesfiskarna tycker att undantagsreglerna ska vara kvar. Dels för att skydda det småskaliga yrkesfisket men också för att nyttan att äta fisk, om man håller sig kring kostråden, överväger risken för att få i sig miljögifter menar de. 

Varför inte dioxinhalten gått ner i fisk, i framförallt norra östersjön, vet ingen helt säkert. Miljöforskaren Mikael Malmeus på Svenska miljöinstitutet säger att det mesta dioxinet idag troligen kommer via luften från förbränningsanläggningar långt bort, en del kan också komma från bottensediment där det legat gamla pappersbruk.

– Frågan är fortfarande varför vissa organismer får i sig mer och varför halterna är högre i södra bottenhavet än på andra håll. Förutom att det finns punktkällor här så vet man att strömming har andra födoval här jämfört med söder om Åland, säger Mikael Malmeus på IVL, Svenska miljöinstitutet.

Hanna Westerlund
hanna.westerlund@sr.se

Pelle Zettersten
pelle.zettersten@sr.se