Fler kameror kan skapa slutet samhälle

De sitter på gym, i skolor och på sjukhus. På fem år har antalet tillstånd för kameraövervakning nästan fördubblats. Men nyttan med kamerorna ifrågasätts.

Många bilder går inte att använda som bevis och integritetsexperter varnar för att vi får ett mer slutet samhälle.

– Vår tilltro till kameraövervakningen bygger på den mycket barnsliga tanken att vi har ett gott samhälle och att alla myndigheter är goda. Tillvaron är inte sådan, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

Kameraövervakningen sprider sig snabbt som säkerhetsmetod i samhället. Kamerorna sätts upp vid torg, parker och skolgårdar, men går även att finna i väntrum på sjukhus, nattklubbar och simhallar.

Sedan 2005 har antalet tillstånd för kameraövervakning nästan fördubblats, från 5 900 till 11 700, enligt en sammanställning som TT gjort av uppgifter från länsstyrelserna.

Varje tillstånd kan omfatta alltifrån en enstaka kamera till tiotals.

Övervakningen motiveras ofta med att den ska öka säkerheten och minska kriminaliteten. Tidigare studier har dock inte entydigt kunnat ge belägg för det.

I många fall sitter dessutom kamerorna fel, är gamla eller ur funktion, vilket gör bilderna oanvändbara. Så var fallet med nära hälften av de bilder som togs i samband med olika brott i södra och mellersta Skåne under förra året.

– Det är frustrerande. Har du tillstånd att ha en kamera ska du också veta hur du använder den. Annars blir det bara ett slag i luften, säger Lennart Sverremo, spaningschef vid Malmöpolisen.

Oftast är det bildkvaliteten som brister, enligt Statens kriminaltekniska laboratorium.

Att allt fler söker tillstånd för kameror har delvis sin förklaring i att utrustningen, som förr var dyr och svårtillgänglig, har blivit både billigare och enklare att montera. Samtidigt har acceptansen för en ökad övervakning stigit.

– Vi är mycket mindre bekymrade över övervakningen i dag än för 20 – 30 år sedan, konstaterar justitiekansler Anna Skarhed.

JK granskar länsstyrelsernas beslut om kameraövervakning, men överklagar få fall. Oftast anses behovet av övervakning väga tyngre än integriteten.

– Det kan säkert finns tillfällen när övervakningen är motiverad. Men risken är att man inrättar övervakningen för ett ändamål, som sedan förskjuts. Liksom att informationen man införskaffar kan missbrukas, säger Anne Ramberg.

Faran med en allt mer omfattande övervakning är också att vi inskränker vår egen frihet, säger integritetsforskare Susanne Wigorts Yngvesson.

– Rädslan för att avslöjas kan göra att vi får ett mer slutet samhälle där vi lägger restriktioner på oss själva, vad vi säger och hur vi kommunicerar.

TT