Dansfestival utan begränsande scen
Festival:Display är en dans- och koreografifestival som vill utmana dansens och koreografins gränser och möjligheter, och i helgen kan du besöka den på Moderna museet. Marie Fahlin och Rebecca Chentinell är dansare och koreografer och står bakom festivalen. De sökte båda ett forum att uttrycka sig koreografiskt utanför scenen.
– Vi har valt att visa festivalen på Moderna museet eftersom vi vill hävda att koreografi och dans är ett konstnärligt uttryck bland många andra, säger Marie Fahlin.
De nio koreografer som deltar i festivalen har fritt fått förhålla sig till museets olika rum och har själva valt en plats att visa sitt verk på och skapa sitt verk utifrån. Helena Franzén är en av medverkarna och hon har valt att framföra sitt verk i den 80 meter långa korridoren på museets entréplan, eftersom hon såg något fascinerande i möjligheten att dansa på en så lång sträcka.
– Det satte igång massa tankar hos mig och rummet har satt igång hela idén, säger Helena Franzén.
Helena Franzén beskriver sitt verk som en rumslig tripp. De är tre individer som på en gång är en och samma. De dansar över den långa gula mattan och rör sig närmare och närmare publiken. I sin koreografi arbetar Helena Franzén med den magnetiska känslan att vi närmar oss och på samma gång fjärmar oss.
Att skapa en miljö och möjligheter för koreografer att visa sina verk i andra forum än scenens är en av festivalens grundidéer. För Maria Fahlin kan scenen bli något begränsande och något som hindrar dansen och koreografin att bli allt vad den har möjlighet att bli.
– Det går ju inte att ta 350 kronor på Dansens hus för fem minuters koreografi. Det fungerar inte på det sättet. Vi har ett format för hur vi förhåller oss till dansföreställningar, säger Marie Fahlin.
Att anordna festival på Moderna museet var naturligt för arrangörerna Marie Fahlin och Rebecca Chentinell. Moderna museet har tidigare arbetat med dans och vill gärna se sig som en institution som tänjer gränser.
Museet tvekade inte heller när de fick frågan att stå värd för festivalen. För Marie Fahlin har det varit underbart att arbeta i Moderna museets rum som gett dem fria händer att arbeta och visa sina verk var som helst i museets rum.
– Det har ju också gjort att man har börjat tänka på ett annat sätt, hur man dels kan använda utställningsrummet och dels publiken som kommer och går, som inte sitter kvar inom en viss tid som jag har dikterat, säger Marie Fahlin.
– Jag tror inte att det bara har väckt nya idéer, utan också idéer som man som koreograf haft tidigare men inte kunnat genomföra eftersom vi tänker att dans ska ske på en scen. Men man kanske har andra konstnärliga koreografiska idéer som man fått möjlighet att visa nu, säger Marie Fahlin.
Det är med sin form lika mycket som sitt innehåll som festivalen vill utforska dansens och koreografins möjligheter. Den gängse festivalformen bygger på programpunkter som spelas under en viss tid på ett visst antal scener, där det finns en möjlighet att se varje punkt.
Festival:Display pågår under tre timmar i många olika rum och med många olika koreografiska uttryck. Trots att så mycket pågår samtidigt så går det att uppleva allt. Några verk har en 15 minuters dramaturgi men många av verken är sådana som besökaren kan komma och gå ifrån i sin egen takt.
– Man kan titta en stund och komma tillbaka senare, berättar Marie Fahlin. Som åskådare genomför man också sin egen koreografi, i och med att man väljer hur man tar sig igenom och hur man tar sig fram, så man skapar en egen historia under de tre timmarna som man är här.
