Allt ingår: Mat, dryck och lagbrott

Vi har åkt till Turkiet, Mallorca och Gran Canaria och kollat hotellen som Sveriges största resebolag använder sig av. Och den bild Ving, Fritidsresor och Apollo vill ge av all inclusive går inte alls ihop med vad vi har hittat.

På påskafton landar vi i Turkiet. Vi står tillsammans med ett gäng förväntansfulla svenskar vid bagagebandet.Taxfree påsarna är fulla med Baileys och vi försöker alla knö oss precis där väskorna snart ska komma ut.

– Vi är här på charterresa – en vecka all inclusive.

Arash från Göteborg är på sin första all inclusive semester. Tillsammans med sin gravida flickvän ser han framemot en vecka med sol, bad och total avslappning.

– Vi fick det så billigt, så det var därför vi prova på det.

Vad var det som lockade förutom priset då?

– Jag vet inte, latheten tror jag. Min syster har varit på sån här resa innan, och hon har ju barn och sånt. Hon tyckte det var jättebra.

Men vi lämnar Arash och Turkiet för ett tag och beger oss till ytterligare två storfavoriter för svenska turister – Gran Canaria och Mallorca – som vi besökte för några veckor sen.

"Åker man en gång sen fortsätter man"

Arash är nämligen inte ensam om att välja all inclusive. Idag åker över 370 000 svenskar på semester där allt är betalt i förväg – och det är bara med Sveriges tre största resebolag.

– Åker man en gång sen fortsätter man.

Är det så?

– Jaa.

Man blir…fast?

– Slippa gå och handla handla och laga mat och det blir ingen ordning med maten.. Det är bara det här som gäller.

Jag kan tänka mig speciellt för barnfamiljer och sånt där?

– Jaa, titta dig omkring – är helt fantastiskt. Lekplatser och studsmattor och pooler.

Vi träffar några solbrända pensionärer i baren på ett av de 53 all inclusive hotell vi har besökt. Dom sitter och smuttar på varsin svalkande paraplydrink. Det är varmt, men inte för varmt, och barnen skriker av lycka i poolen. Dom har röda plastarmband runt handlederna, och föräldrarna  - som ligger och slappnar av i solstolarna - har vita.

– Man behöver inte ha med pengar eller nånting sånt, man bara har sitt armband.

Plastarmbandet fick dom när de checka in, och i samma stund som det sattes på blev dom all inclusive turister. Dom kan äta tills de storknar från de välfyllda buffféerna – revbenspjäll, vattenmelon och frasiga baguetter.

– Det är smidigt med barnen och bufféerna är fantastiska för just barnen. Den här biten att slippa tjat, vi vill ha det, vi ska ha glass, vi ska ha det – jamen det är bara att gå och hämta det. Det är jätteskönt. Så det är avkopplande för oss också.

"Just det här att slippa pengar"

Barnen kan hämta hur mycket glass dom vill, det är bara att lyfta på ett lock och välja jordgubb, vanilj eller chocklad. Har dom tur är Bamse där. Vid baren finns kranar med öl, läsk och färdigblandad pinacolada.

– Just det här att slippa pengar … tar du med plånboken till stranden får du ha lite koll på den.

Det här är livet, det säger nästan varenda svensk turist vi träffat på vår resa – och många börjar redan planera för sin nästa all inclusive-semester.

Men så här har det inte alltid varit. För 10 år sedan var det nästan inga svenskar som åkte på förbetald semester, det var först med den senaste finanskrisen som det tog fart på allvar.

– Folk vill veta vad de får och veta  att min resa kommer kosta X antal euros och så vet jag det, då behöver man liksom inte räkna med nåt att det kanske kommer nån extra utgift eller nåt sånt. Så det är det som gjort att all inclusive har blivit så stort.

Vi träffar Malin, på Mallorca där faktiskt hela charterindustrin föddes - på 50-talet.

Hon jobbar med underhållning på flera svenskbesökta all inclusive hotell.

– Det är entertainment och det är  quality vilket gör att våra gäster stannar ju kvar på hotellet. Dom går ju inte ut, de lämnar ju inte hotellet för att gå iväg och kolla på en flamenco show på baren, de stannar ju hos oss.

Malin säger att turisterna inte går ut, att dom stannar på hotellen.

– Och ibland så ser man vissa familjer som tyvärr som kommer med väldigt lite fickpengar och de lämnar verkligen absolut inte hotellet utan dom är där. Vilket som sagt för oss inom dårå när vi gör shower och sådär så är det helt perfekt för då har vi fullsatt.

Perfekt för Malin, men vad händer med alla restauranger och affärer utanför all inclusive hotellen?

Det är tomt. Mallorca, Turkiet, Cran Canaria samma sak – de allra flesta all inclusive turister stannar på hotellen. Där har de fri mat och dryck. På de stora anläggningarna är det som en egen värld i miniatyr.

Underhållning, souvenirbutiker, apotek och lektant – allt du behöver finns på hotellområdet.

Vi ser dock några få all inclusive-tursiter som har tagit sig ut – dom känns igen direkt på plastarmbanden. Men vi har bara en gång under våra 17 dagar på resande fot sett några som sitter ner och äter.

Hur påverkar det här egentligen den lokalbefolkning som resebolagen säger att de värnar om?

Inne i ett mörkt hörn på en tom restaurang sitter en man och läser tidningen. Det är hans restaurang, och han har jobbat här på gatan inom turistnäringen i över 40 år.

– Jag kommer få stänga, alla stannar på hotellet.

Jag kommer få stänga, alla stannar på hotellet, berättar han.

Han märkte direkt skillnad när hotellet – där Fritidsresor idag säljer all inclusive – gick över till att servera förbetald mat och dryck.

Vi frågar en annan restaurangägare vad han känner när han ser plastbands-turisterna.

Tvungna dra ner på hela personalen

Jag hatar det, svarar han och pekar demonstrativt med hela handen ut över den tomma restaurangen.

Vi går ut på gatan, vandrar från affär till affär, pratar med fler folk på restauranger och små affärer – samma svar. Alla vittnar om en dramatisk och omedelbar försämring när hotellen bredvid gick över till all inclusive. Dom är förbannade på hotellen och resebolagen som dom menar nu tar turistpengarna som tidigare var deras levebröd. 

Och dom är ledsna över turisterna som bara går förbi och ursäktande pekar på sina all inclusive-plastband.

– Vi har varit tvungna att dra ner på hela personalen. Vi brukade ha 15 anställda – nu har vi 4.

Här serverar de Guinness på fat. Mamman och den vuxna dottern har haft restaurangen i 38 år. När hotellet bredvid, som används av Ving och Apollo, gick över till all inclusive fick de gå ner från 15 anställda till 4.

– Att veta att det inte finns något vi kan göra. Vi har försökt ändra menyer, vi erbjuder sånt de inte har på hotelle, annan öl, annan mat, spansk mat. Vi har haft shower, vi har haft bingo, men de har allt på hotellen nu ...

Det värsta är att veta att det inte är något vi kan göra, berättar dom. De har försökt allt. Bingo, shower och att ändra menyerna till svenska.

– Vi har varit väldigt rädda. Faktum är att i år kommer vi veta om vi ska behöva stänga eller inte. Vi kan inte skjuta in mer pengar.

Dom är rädda, och i sommar avgörs det – om de kommer behöva stänga för gott.

"Tråkigt för de lokala samhällena"

Vi har talat med över 60 småföretagare, som ligger direkt utanför de hotell som Ving, Fritidsresor och Apollo använder sig av för att sälja all inclusive. Och alla, småföretagare och restaurangägare, säger samma sak: När hotellen gick över till all inclusive försvann deras kunder och de har fått sparka personal.

Många har vi dock inte kunnat tala med, dörrana är stängda, gallerna fördragna och på Mallorca och Gran Canria sitter organga skyltar med svart text, som säger till salu. Enda skillnaden i Turkiet är att skyltarna är på turkiska.

En restaurangägare som vi träffar i Turkiet, säger att han har fått sänka sina priser och sparka 9 av de 15 anställda han hade förut - innan hotellet bredvid, som Fritidsresor använder sig av, gick över till all inclusive.

Men hur går det ihop som över 60 småföretagare i Turkiet, och på Mallorca och Gran Canaria, berättat för oss – hur går det ihop med resebolagens policys som säger att de ska värna om det lokala näringslivet?

– Ja turisterna stannar innanför anläggningars väggar, det är allmänt känt och det vet vi också om och det är fruktansvärt tråkigt för de lokala samhällena … i stor utsträckning … .

Så svarar Fritidsresors samordnare för socialt ansvar Jim Hofverberg.

Men resebolagen har en tanke om var de arbetslösa från småföretagen ska ta vägen:

Vings informationschef Magdalena Öhrn menar att all inclusive ofta serverar mat dygnet runt och att det därför blir mer personal och arbetstillfällen på hotellen.

– Jag har den uppgiften att det blir i princip en fördubbling av personal i kök och restau. Och det är klart att om man istället för servering har personal som springer och plockar och tar fram på en stor buffé tex – det är klart att det bli mer folk som gör det då.

Men finns det någon statistik eller papper? Är det bara att dom har sagt det? Att det blir så.

Ja, jag tycker det låter helt logiskt också.

Ving säger alltså att de som blir arbetslösa från de små restaurangerna i teorin kan få jobb på all inclusive hotellen – för de ökar sin personal med 100 procent. Fritidsresor säger dock att personalstyrkan ökar med 50 procent. Och Apollo? Ja de säger att själva grunden med all inclusives självservering kan innebärra mindre arbetstillfällen.

"All inclusive innebär mindre personal"

Sveriges tre största resebolag har tre olika svar. Vi vill veta hur det ligger till.

När vi talat med ett 20-tal hotellchefer och representanter för hotellägarorganisationer på Gran Canaria, Mallorca och i Turkiet träder en helt annan bild fram. Majoriteten säger att all inclusive inte innebär mer personal.

When you start with all inclusive... did you increase your staff?

– Hmm. Actually, no.

Nej, inte mer personal. Fast att deras hotell har fått fler gäster….

En annan hotellchef – som driver ett av de hotell Ving använder sig av – Ving som säger att all inclusive ger en fördubbling av personalen – ja han säger att det är självklart att all inclusive innebär mindre personal. Gästerna tar ju mat och dryck själva.

– All inclusive means less staff, off course!

Så, Ving och Fritidsresor säger att all inclusive ger fler arbetstillfällen på hotellen, medan majoriteten av dom hotellchefer och representanter för hotellägare vi talat med säger att de har samma eller till och med mindre personal när de går över till all inclusive.

Malin, hon som jobbar med underhållning på all inclusive hotell på Mallorca, berättar en sak som vi också har hört av hotellchefer, fackföreningar och personal.

– Du får gå ner i personalstyrka och framför allt så får du nästan kanske  lite sämre folk som jobbar i barerna. För att du behöver inte vara duktig för att servera en lokal sprit med Coca Cola. Medan innan dom då hade de folk som betalade för fina cocktails så behövde du någon som kunde göra sånt.

Välkvalificerad personal ersätts av billigare arbetskraft. Själva grunden i all inclusive – med bufféer och självservering – innebär enligt anställda och chefer på all inclusive hotellen – att det blir en direkt lönedumpning.

Kranar med färdigblandad pinacolada

Servitörer ersätts av städerskor. Bartendrar ersätts av kranar med färdigblandad pinacolada.

Men dom närmare 50 anställda som vi har talat med på de hotell Ving, Fritidsresor och Apollo använder sig av, dom är överens om att övergången till "lämna plånboken hemma" har inneburit större förändringar än så ...

Vi sitter i en bar i Turkiet på ett av resebolagens all inclusive-hotell med vår  tolk och pratar med personalen. Bakom oss ligger några turister och solar.

Bartendern berättar att han börjar klockan tre på dagen och slutar klockan 3 på natten, och det gör han 6 dagar i veckan. När hotellet blev all inclusive blev drinkarna gratis 24 timmar om dygnet för plastbands-turisterna. Och han kan först gå hem när dom har gått och lagt sig.

Bartendern jobbar alltås över 100 timmar mer i månaden än vad som är lagligt. Samtidigt säger de svenska resebolagen att de följer internationella och nationella lagar om arbetsvillkor. 

Bredvid bartendern står kökschefen. Han säger att han inte har haft en ledig dag på snart tre månader. Ännu ett brott, mot så väl turkisk lag som FN:s konventioner för arbetsrätt . Alla ska ha rätt till minst 24-timmar sammanhängande veckoledighet.

Kökschefen berättar att han förut, innan hotellet blev all inclusive, hade tid att träffa sina barn.

Vi vet inte om personalen bara säger det här till oss för att klaga. Den olagliga övertiden skrivs inte ner på några papper. Däremot står den assisterande hotellchefen bredvid här i baren, och hon nickar instämmande.

Och dom är inte ensamma om att vittna om olagliga arbetstider. Nära 50 hotellanställda plus fackföreningar vi har talat med i Turkiet, och på Gran Canaria och Mallorca vittnar om samma sak. När deras arbetsplatser blev all inclusive blev arbetsdagarna längre och dom säger att dom inte får nån kompensation för övertiden genom exempelvis övertidsersättning eller ledig betald tid i slutet av säsongen.

Och de berättar också att deras arbete blivit hårdare.

De som har det jobbigast är städerskorna, berättar en kvinna som vi träffar på ett fackmöte på Mallorca. Hon säger att hon vet det för att hon själv är städerska på ett av de all inclusive hotell som Apollo använder sig av.

– Hårdare jobb, de trycker in flera i ett rum. Det är billigare. "barnen åker gratis". Då tar de med sig tre ungar. Så är de 5 st i rummet. Extrajobb.

Nu är det arbetare som jobbar och sparar för att kunna åka på semester en vecka. Äter, dricker och beter sig.

Hon berättar att jobbet blev hårdare för städerskorna när hotellet blev all inclusive eftersom det blir fler gäster, men inte mer personal. Stora familjer med lite pengar trycks in i samma rum – barn får åka med till billigare pris.

Och all läsk och alkohol som all inclusive-turisterna har fri tillång till under sin semester innebär fler plastglas. Överallt. I rummen, i gångarna, i rabatterna.

Städerskor i Turkiet vittnar om samma sak, och dom säger att de är tröttare nu än innan all inclusive:

– Hennes ansvar är 150 rum men nu på grund av mindre personal tar hon ibland om 300 rum.

Innan hennes hotell gick över till All inclusive hade hon och hennes kollegor ansvar 150 rum, nu är det 300.

Men det är inte bara hårdare jobb och längre arbetsdagar som hotellpersonlen vittnar om.

Jobbar under laglig minimilön

Vi talar med fackliga representanter och anställda som obereonde av varandra, på såväl Mallorca som i Turkiet, vittnat att dom jobbar under laglig minimilön ...

Och det sker på hotellen som Ving, Apollo och Fritidsresor använder sig av när dom säljer all inclusive-semestrar.

På vissa hotell blir vi utslängda av vakter när vi försöker prata med personalen. Men ofta har vi redan hunnit ta några mobilnummer.

Vi ringer över 20 hotellarbetare när vi vet att dom inte är på jobbet.

– No brakes …

– Half board is much better.

Så gott som alla vittnar om olagliga arbetstider – det finns dom som säger att de jobbar 16 timmar om dagen. Och över hälften, plus alla dom vi träffat öga mot öga, säger att de nu – när deras arbetsplats har gått över till all inclusive – får en timlön som är under laglig minimilön.

De berättar att de jobbar fler timmar, utan någon ersättning och att de dessutom redan hade dåliga löner från början.

Vi talar bland annat med hotellpersonal i Turkiet som jobbar för 11 kronor i timmen, 9 kronor i timmen och 8.70. Vad säger lagen i landet? Jo att ingen ska ha en lön under 14 kronor/timmen.

Vi frågar ett gäng hotellarbetare om ens minimilönen - 14 kr - är tillräcklig att överleva på, nu när vi hittat hotellpersonal som säger sig jobba under det.

Är det tillräckligt om du har familj?

– Only rats.

Kanske skulle en råtta kunna överleva på det säger dom. Bara en vanlig hyra tar upp mer än två tredjedelar av minimilönen.

Men det är en sak till som hotellpersonalen vill berätta, innan vi åker hem. Något som hände när deras arbetsplatser fick turister med all inclusive-plastarmband runt handlederna.

Kontanter byts ut mot plastarmband

Hotellepersonalen berättar att dricksen kunde stå för upp till hälften av vad de fick ut i månanden, Men sen kom all inclusive och kontanter byttes ut mot plastarmband.

Dom nöjda och solbrända All inclusive -turisterna tar ett sista dopp i poolen för en här gången.. Kanske har de brunbrända kropparna förutom solbrännan gått upp ett eller några kilo eftersom maten och alkoholen varit tillgänglig i princip dygnet runt… Kanske en sista tårtbit slinker ner också…

Vi är på väg hem, och träffar Arash igen på flygplatsen – han som vi träffade på vägen hit och som har varit på sin första all inclusive semester. När vi berättar vad vi har fått höra under vår resa känner han sig illa till mods och berättar att han själv har sett hur personalen jobbar långa dagar.

– Servitriserna var där. Började 8 och serverade middag och åkte hem. Så det blir ju typ 13 timmar.... går dom ut med det i Sverige så tror jag det blir  färre folk som åker på All inclusive. För vi tänker ju mycket på sånt i Sverige. Jämlikhet och att alla ska ha bra. Så den biten visar dom inte.

Stockholm, det är kyligt men knopparna på träden har börjat titta fram – vi är här för att höra vad resebolagen har att säga om det vi har sett och hört på Mallorca, Gran Canaria och i Turkiet.

Resebolagen kommer nämna något som heter Travelife  – kom ihåg Travelife, vi ska snart berätta vad det är …

– Kajsa Moström, jag är informations och CR-ansvarig för Apollo

CR-ansvarig för oss som inte förstår, vad är det?

– Ansvarsfullt företagande är jag ansv... ansvarig för.

Kajsa Moström sitter i ledningsgruppen för Apollo i Sverige.

Vi har hittat folk som jobbar för 9 kr timmen, tycker du att det är okej?

– Det är klart att det inte är okej. Det låter som ett solklart brott av dom lagar som finns Turkiet och det är ju inte ok.

Just det här med arbetstimmar och minimilöner – folk får alltså mindre än minimilön - känner ni att ni har gjort tillräckligt för att kontrollera att de hotellen ni har avtal med håller det som ni i sin tur lovar till turisterna?

– Nej, absolut inte.

Vad ska ni göra då?

– Nä det är bara att vi.. att vi ser till att kolla det. Det här är en diskussion som naturligtvis både får tas vidare högt och lågt inom företaget.

Men är det inte lite sent, nu, 2011, och säga att nu ska vi börja titta på det här och kontrollera och sådär. Ni har ju funnits väldigt länge och sålt resor.

– Turismen har negativa effekter. Och vårt fokus är på att vi ska maximera det som är positivt och minimera det som är negativt.

Säger Apollos informationschef Kajsa Moström, som berättar att de har planerade resor till Turkiet och Gran Canaria där de ska kontrollera de hotell de har kontrakt med.

Förutom att vi har träffat flera hotellanställda som säger att de jobbar för under minimilön har vi även träffat de som säger att de jobbar 16 timmar om dagen, 6 dagar i veckan. Vi frågar Fritidsresors samordnare för socialt ansvar Jim Hofverberg vad han tycker om det.

– Man får alltid utgå från de lokala regler som finns och sen titta på internationella normer.

Men er policy snackar om att man ska ha ok arbetstider.

– Man ska ha ok arbetsatider.

Men det är väl inte ok med 16 h?

– Vem … vad … som jag sa tidigare … Det är olika från olika länder hur många arbetstimmar man jobbar utifrån …

I Turkiet gäller 8 timmars arbetsdag. Vi berättar även för Ving, och deras informationschef Magdalena Öhrn, att vi har talat med personal på de hotell de anitar som vittnar om att de jobbar 16 timmar om dagen för 9 kronor i timmen: 

– Uppenbarligen har vi brustit på några håll där ni har varit men jag skulle vilja säga att vi har kontroll. Men uppenbarligen inte där ni har varit. 

Så det kanske bara råkade vara så att vi har kommit precis till dom hotellen som hade problem och alla andra hotell som vi inte varit på dom är helt… där finns det inga problem?

– Vi ska ta det vidare.

Hur menar ni att ni ska ta det vidare – vad kan man göra för att komma i ordning med det här?

– Nä, men vi får prata med hotellchefer och se…

Kanske prata med hotellpersonalen?

– Ja, det också.

Efter intervjun får jag ett mail från Vings Magdalena Öhrn, där hon vill betona hur viktigt hon tycker det här är. Hon har kontaktat en rad hotellchefer – och vad säger dom? Jo att det inte finns några problem.

Resebolagen säger också att de har viss kontroll genom sina kunder. På Fritidsresors hemsida står det till och med att deras kunder – turisterna – citat: "utan att uttalat vara det, är de allra bästa kontrollanterna".

Men förutom turisterna, och de lokala myndigheterna, är det ett kontrollsystem som alla resebolag lutar sig mot – Travelife. Vings Magdalena Öhrn:

– Vi har Travelifes obereonde inspektörer. Det var en förusättning för att vi skulle använda travelife. Det är svårt att mäta sig själv… eller lätt att mäta sig själv.

Resebolagen beskriver Travelife som ett världsomfattande, oberoende kontrollsystem. De hotell som sköter sig allra bäst – då det gäller socialt ansvar och miljö – kan få medalj. Brons, silver eller Guld.

"Det är väldigt olyckligt"

– Vi använder oss av ett verktyg som heter Travelife för att se att hotellen följer de krav som finns. Det kan handla om lön, arbetstimmar och rätt att ansluta sig till facket.

Sen berättar jag för Fritidsresors samordnare för socialt ansvar, Jim Hofverberg att vi har pratat med personal som jobbar för 9 kronor i timmen – på Travelife Gold hotell – hotell som har fått Travelifes finaste medalj.

– Det är väldigt olyckligt.

Så hur fungerar Travelifes kontroller egentligen?

Först och främst så finansieras och styrs Travelife av turistindustrin. De obereonde kontrollanter som resebolagen talar om kan i själva verket vara hotellens och resebolagens egna personal. Oavsett vem det är som kollar hotellen är det aldrig oanmälda besök.

Travelife skriver i ett mail att alla får gott om tid att förebreda sig – för Travelife har inte till syfte att ”sätta dit” någon.

För att få bronsmedalj ska hotellen bland annat betala lagliga löner och anställda ska ha rätt att jobba av egen fri vilja. Och få sluta utan bestraffning. Men det är inte offentligt vilka av dom tusentals hotell Travelife varit på som aldrig fick någon medalj.

För det här har Travelife fått 15 miljoner kronor – i EU-bidrag.

Vi frågar Apollos informationschef Kajsa Moström om Travelifes trovärdighet.

– Vi sitter i styrgruppen för Travelife så vi försöker naturligtvis påverka travelife för att bli ett så bra system som möjligt. Just den här frågan om hur granskningen ska gå till, om det ska vara oberoende oditörer eller om det ska vara branschutbildade oditörer – det är ju en fråga som är uppe för diskussion.

Är inte alla granskningar ganska bra att ha oberoende?

– Absolut. Men då måste alla vara beredda på att betala för vad det kostar att genomföra det och det är till syvendes och sist konsumenten som får betala för det och och tyvärr är det så att efterfrågan på etiska hotell eller hotell som arbetar väldigt hållbart är inget som är jättestort just nu.

Alla de tre resebolagen hänvisar till Travelife på sina hemsidor under rubriker som socialt ansvar, den goda resan och kontroll av hotellen. Först när vi ställer frågor om att hotell kan få medalj av sina kollegor börjar de nämna att Travelife har brister. Och då är det istället turisterna som ska betala för kontrollen.

– Vi utgår från vad våra konsumenter vill ha och våra egna värderingar.

Så om folk hade sagt vi åker inte med fritidsresor för de har folk som jobbar under minimilön – då hade det blivit fart?

– Definitivt.

15 miljoner i EU-bidrag

Alla de tre resebolagen hänvisar till att de har koll genom Travelife – som de beskriver som ett världsomfattande obereonde kontrollsystem. Kaliber har varit på hotell som fått Travelifes finaste medalj – guld – och personalen vittnar även där om olagliga arbetstider och löner under lagstiftad minimilön. Travelifes chef för hållbarhet och utveckling, Nikki White:

– There are some hotels that obviously work very well and they are very proud to work towards these standards, but there are others that potentially do slip through the loop.

Många hotell sköter sig bra , men det finns dom som slinker igenom kontrollen. Därför ska Travelife under året gå ifrån det system de har idag – där hotell kan få medalj av sina kollegor och inga kontroller görs oanmälda.
Travelife har fått över 15 miljoner kronor i EU-bidrag.

Reporter: Josephine Freje Simonsson
Researcher: Linnéa Hambe
Producent: Sabina Schatzl