Ny rapport: EU förlorar miljarder på GMO-motstånd

Sverige förlorar hundratals miljoner kronor per år genom att inte odla de vanligaste genmodifierade grödorna på våra åkrar. För hela EU handlar det om mångmiljard belopp i samhällsförluster på grund av att GM-grödor anses kontroversiella. Det konstateras i en rapport "Genvägar eller senvägar" från expertgruppen för miljöstudier under finansdepartementet som är gjord av professor Torbjörn Fagerström.

Men forskaren Christel Cederberg på SIK och Chalmers anser att beräkningarna på vilka ekonomiska vinster samhället skulle kunna göra genom att odla mer genmodifierade grödor är överdrivna.

– Om vi håller oss till de hårda siffrorna, vad kostar det i förlorad produktivitet så handlar det om 300 miljoner om året för Sverige. Uppskalat till europanivå så handlar det om 20 miljarder kronor, säger Torbjörn Fagerström.

Han är pensionerad professor i teoretisk ekologi vid Lunds Universitet och fd prorektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Tillsammans med den nu bortgångne professorn Sören Wibe har han tittat på tre genmodifierade grödor och jämfört avkastning och kostnader för besprutning av de sorter som odlas idag.

Det handlar om raps och sockebeta som tål ogräsmedlet glyfosat och en potatis som är motståndskraftig mot bladröta och brunröta. Fagerström framhåller att EU-kommissionen själva i en ny rapport kommer fram till att genmodifierade grödor inte innebär större risker än traditionellt framtagna växtsorter. Om EU öppnar för storskalig odling av de här gm-sorterna som ger högre skördar så skulle det enligt rapporten frigöra hundratusentals hektar mark som istället skulle kunna sättas av som naturreservat eller för att odla biodiesel på.

Men allvarligast anser Torbjörn Fagerström är att Europa halkat så långt efter Nord- och Sydamerika och Asien i den nya jordbrukstekniken.
– Det är dels de hårda kostnaderna, dels miljövinsterna och dels vad det kostar att Europa lämnar walkover kunskapsmässigt. Forskningen körs av andra länder, Brasilien, Kina, Indien, USA, Kanada, Australien osv och vi tappar kunskap inom området, säger Torbjörn Fagerström.

Christel Cederberg, forskare vid institutet för livsmedel och bioteknik, SIK och Chalmers tycker dock att den aktuella studien överskattar hur stora arealer som skulle kunna frigöras till annan användning, tack vare gm-grödorna.

 - Man har räknat med att de här herbicidtoleranta sorterna skulle ge mellan fem till elva procents högre skörd.De kontroller jag har gjort på de senaste publikationerna ligger snarare runt noll. Det vill säga inga skördeökningar alls, eller max upp till fem procent. Den här överskottsberäkningen är för högt beräknad,säger hon.

Men det mest allvarliga tycker Christel Cederberg är risken för resistens av ogräs mot glyfosat, om man använder bekämpningsmedlet väldigt ensidigt och i stor skala, vilket hon menar att det skulle innebära om vi introducerar herbicidtoleranta grödor storskaligt i Sverige.

-De erfarenheter som nu kommer från USA och Sydamerika där man under tio år har anammat den här tekniken i väldigt stor skala, är att den har givit stora resistensproblem. Ogräs har utvecklats som helt enkelt tål att sprutas med glyfosat. Detta tycker jag inte alls man tar upp till diskussion nåt nämnvärt i rapporten.

Torbjörn Fagerström menar att resistens snarare är ett tecken på "oskicklig användning" av bekämpningsmedlet och inget som kan skyllas på själva gm-tekniken. "Om man använder för mycket glyfosat kommer man att framkalla resistens, på samma sätt som för mycket antibiotika skapar antibiotikaresistens" resonerar han.

Christel Cederberg tycker dock att argumentationen haltar.

- Så kan man ju resonera. En teknik kan alltid värderas teoretiskt på pappret och då kan jag hålla med dem. Men sen måste man ju se hur tekniken kommer att användas i praktiken.

Glyfosat är ett relativt billigt bekämpningsmedel. Det är enkelt att använda och det spar många timmar för lantbrukarna som inte behöver in gå ut och kontrollera sina fält och vilken typ av ogräs man har. Man kan helt enkelt spruta en eller två gånger så är problemet löst.- Bekvämligheten och enkelheten har drivit fram en väldigt stor användning av glyfosat, menar Cederberg.

- När man ser hur det är i praktiken, att man faktiskt då får öka doserna med Roundup generellt för att få effekt - och nu kommer att få ta till andra produkter för att lösa problemet med resistenta ogräs, som har exploderat de senaste fem, tio åren i USA, då måste man ju faktiskt ställa sig frågan: hur används den här tekniken i praktiken?

Christel Cederberg håller med om att det finns en risk att man drar alla GMO grödor över en kam och därmed missar en massa bra teknik, som vete som kräver mindre vatten och kväve , eller potatis med inbyggd resistens mot olika skadesjukdomar - men hon menar att det hittills varit alltför mycket fokus just på att bygga in herbicidtolerans.

Hon tycker också att det vore bra med ändrade riktlinjer så att mer forskning på GM grödor kunde ske i Sverige och övriga Europa.

- Ja, jag tror det är viktigt. Men jag tror också det är viktigt att vi har forskning och utveckling av nya typer av bekämpningsmedel. Problemet idag, med den ensidiga inriktningen på GMO och glyfosat är ju att det inte tas fram nya bekämningsmedel för soja, sockerbetor och raps. Och när glyfosaten nu brister, som den gör i sojan, så måste man alltså ta till väldigt gamla bekämpningsmedel som man får säga är litet väl toxiska för dagens krav.