SIPRIS ÅRSRAPPORT:

Nya konflikter väntas om världens naturtillgångar

3:42 min

Sipri, Stockholm International Peace Research Institute, konstaterar i sin årsbok 2011 att den ökande efterfrågan på naturtillgångar kan skapa nya internationella konflikter.  Antalet kärnvapen i världen fortsätter att minska men vägs upp av att stormakterna satsar på nya system för kärnvapenbärare eller moderniserar äldre framgår också av årsboken.

Åtta länder förfogar i dag över mer än 20 500 kärnstridsspetsar. Av dessa är 5 000 utplacerade och kan användas i dag. Dessa kontrolleras av USA, Ryssland, Storbritannien och Frankrike, medan Kina, Indien, Pakistan och Israel har kapacitet att över tid aktivera sina kärnvapen. Enligt Sipri har Nordkorea förmodligen tillräckligt med plutonium får att bygga ett litet antal kärnstridsspetsar.

I det nedrustningsavtal som USA och Ryssland skrivit under talas det om att minska antalet utplacerade atomstridspetsar till vardera 1 550. USA skulle behöva minska med 600 och Ryssland med 900 för att komma ner till den nivån. Sipri skriver i sin rapport att båda länderna nu framställer nya mer effektiva system för kärnvapenbärare eller har visat att man har för avsikt att modernisera äldre teknik.

Nedrustningen på kärnvapensidan går långsamt och under tiden fortsätter Indien och Pakistan att utveckla nya missiler och kryssningsrobotar samtidigt som man ökar sin produktionskapacitet av klyvbart material för militärt bruk.

Ett konfliktområde som kan få ökad betydelse är den ökande konkurrensen om naturtillgångar. Det handlar om allt från mat till olja och viktiga metaller som koppar och för, inte minst elektronikindustrin, strategiska metaller.

Efterfrågan på råvaror har ökat kraftigt i länder som Indien och Kina med den stora ekonomiska tillväxt som dessa länder har kunnat uppvisa under många år nu. Men hela världen står för denna ökade efterfrågan, som kan leda till flera allvarliga internationella konflikter menar Sipri.

Ett exempel är striderna i Sudan mellan den norra och södra sidan och de oljeresurser som finns där. Ett annat exempel är Kongo med metaller som guld och andra mineraler nödvändiga för mobiltelefontillverkarna. Brist på mat och vatten med en snabbt ökande befolkning i många länder är också viktiga faktorer i denna analys.

– Det här leder till ökande spänningar och konkurrens, speciellt i Afrika. Under den "arabiska våren" blev matfrågan den som satte igång det hela som i bland annat Egypten och som ledde till en mer omfattande och utbredd konflikt. Dessa resurstillgångar kan bli en tändande gnista och som kan bilda grunden till komplicerade förhållanden och inflytanden, säger Neil Melvin, chef för Sipris program för väpnade konflikter och konflikthantering.

Men det finns flera faktorer som kan leda till nya konflikter. Klimatfrågan är en sådan, säger Neil Melvin.

– Den andra faktorn som får betydelse för naturtillgångarna är klimatförändringen. Bristen på livsmedel hänger ofta ihop med en ökande brist på vattentillgång. Större befolkning och ökade klimatförändringar som leder till vattenbrist och svårigheter att odla, leder till konflikter om vattentillgången i floderna. Ett exempel nu är Nilen med en växande dispyt mellan länderna längs denna viktiga flod. Frågor som dessa blir internationella säkerhetsfrågor under detta århundrade, säger Neil Melvin på Sipri, Stockholm International Peace Research Institute.