Hur mycket förstår du av ekonomispråket?

Det ekonomiska språket innehåller många ord som kan vara svåra att förstå.

Ta ledningen, plattform, kundbas;  på några sekunders intervju med en börs-vd, så är den ord- och ekonomiintresserade redan i full fart att förtvivlat bläddra i närmaste ordlexikon.

Ekonomispråket innehåller en lång rad facktermer som folk i branschen svänger sig med. Det är balansomslutningar, nyckeltal och täckningsbidrag. Och sådana ord kan vara nog så svåra.

Om facktermerna sen kryddas med rena klyschor, som att ta höjd för eller kundfokusering, ja då kan det bli fullkomligt obegripligt.

Enligt Sören Granath, reporter på Ekonomiekot, så försöker man att i möjligaste mån förklara svåra uttryck, men att man ibland missar det.

- Det förekommer. Det är ont om tid, det är väldigt ont om utrymme, det kanske är så att vi låter någon som är intervjuad säga någonting som vi sedan inte förklarar. Men det borde vi göra, självklart. Åtminstone på ett kortfattat, enkelt sätt, åtminstone någon gång i ett inslag.

I sportvärlden, där det ju också förekommer många ord och uttryck, kan det vara svårt att hänga med. Dag Malmkvist, som har jobbat många år på radiosporten säger att man ibland försöker förklara vissa ord.

- Vi försöker väl, om tid finns, att förklara vad en term betyder i realiteten. Vad ska idrottsmannen eller laget göra när vi säger att de ska göra si och så. Men i bland finns inte den tiden och ibland tänker man inte på det. Då lämnar man lyssnaren som inte begriper, i sticket. Jag hoppas att vi inte gör det så ofta.

När de gäller de ökända sportklyschorna så menar Dag Malmkvist att journalisterna oftast är oskyldiga.

- Ibland blir vi orättfärdigt anklagade för det är inte vi, egentligen, som är värst utan det är de aktiva. Och de får ju prata som de vill, det kan vi ju inte styra. Men det är klart. Vissa av oss använder mer klyschor än andra, visst är det så.