Statsvetare: Regeringen överdriver bidragsfusket
Regeringen blåser upp bidragsfuskets storlek i Sverige för att få stöd för arbetslinjen. De upplåsta siffrorna riskerar dessutom att undergräva förtroendet för trygghetssystemen, skriver statsvetaren Björn Johnsson tillsammans med Petter Larsson som är politisk redaktör på den oberoende socialdemokratiska tidningen Efter arbetet på Dagens Nyheters debattsida.
– Om människor tror att det fuskas väldigt mycket så minskar människors vilja att betala till systemen, säger Björn Johnsson.
– Jag skulle inte vilja att mina skattepengar gick till en massa skattefuskare. I ett långsiktigt perspektiv skulle det här kunna minska skattemoralen och förstöra tilltron till välfärdsstaten.
När bidragsbrottslagen kom till 2007, var regeringens utgångspunkt att brott mot välfärdssystemen var någonting utbrett.
Det skulle leda till stora felaktiga utbetalningar från myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, a-kassorna och kommunerna.
Som stöd för att bidragsfusket ökar lutar sig regeringen på uträkningar från Delegationen mot felaktiga utbetalningar, den så kallade FUT-delegationen. Delegationen tillsattes av regeringen några år innan lagen kom till.
FUT-delegationens första siffror pratade om fusk och fel för 20 miljarder, varav 10 miljarder skulle vara medvetet fusk.
Beräkningar från förra året uppskattar fusket till 16,5 miljarder och det medvetna fusket till 5 miljarder.
De siffrorna stämmer alltså inte, menar statsvetare Björn Johnsson.
– Siffrorna rimmar väldigt dåligt med de konkreta resultaten av de fuskkontroller som man gör ute på myndigheterna, framförallt på försäkringskassan. Jag kan inte tolka detta annat än som att det förekommer inte så mycket brottsligt fusk i de här systemen, säger Johnsson.
Han får stöd av Riksrevisionen. I dess rapport från maj i år konstateras att de bedömningar som gjorts av det uppsåtliga fusket, som regeringen utgår ifrån i arbetet mot bidragsbrott, är anmärkningsvärt långt ifrån hur mycket de drabbade myndigheterna faktiskt kräver tillbaka på grund av på fusk.
Där regeringens underlag säger att en tredjedel till hälften av alla utbetalningar är fusk, är det hos exempelvis försäkringskassan bara 15 procent av alla utbetalningar som krävs tillbaka på den typen av misstankar.
Försäkringskassan har sammanlagt fått 300 miljoner kronor av regeringen för att stärka sitt kontrollarbete.
Sedan 2004 har antalet kontrollutredare på kassan ökat från 50 till 150.
– Att satsa så mycket krut på att jaga fuskare i socialförsäkringssystemet är slöseri med statens resurser, säger Björn Johnsson.
Vad har regeringen för motiv, menar du?
– Den här regeringen har byggt väldigt mycket av sin arbetslinje på att ställa arbetslinjen mot en bidragslinje. I den här bidragslinjen finns föreställningen om att människor överutnyttjar och fuskar med socialförsäkringssystemet. Den är väldigt central den föreställningen. Den stärker regeringens politiska stöd för arbetslinjen, säger statsvetaren Björn Johnsson.
Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson håller inte med kritikerna.
– Jag tycker att den är helt felaktig. Man kan säkert göra exaktare skattningar och de skattningarna blir ju bättre och bättre, ju mer polisen samarbetar med Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och andra myndigheter som riskerar att drabbas av fusk. Så skattningarna kan man ju säkert diskutera. Men vi har ju hårda fakta också. Det räcker med att titta på vad som hände förra året. Vi pratar om 3 000 kontrollutredningar och 1 000 polisanmälningar, säger Kristersson.