Bestrida

Jag har en fråga angående det dubbeltydiga ordet BESTRIDA, som i vissa fall betyder motsätta sig och i andra att godta eller ansvara för.
Har det skett en omedveten och felaktig förskjutning i dess betydelse under senare tid? Framför allt i medierna.

Jag har lärt mig att när man bestrider kostnader så ansvarar man för dem och betalar glatt. Åtminstone gällde det i vår ekonomiutbildning som officer.

Jag ser också flera exempel på nätet om hur man bestrider en faktura. Alltså överklagar.

Vilket med mitt användningsperspektiv låter helt fel.

Bestrida är ett ord att se upp med! Vi skrev om det i boken med 400 frågor ur programmet för några år sedan. Jag klistrar in stycket nedan.

Bestrida 

Hur i alla sin dar kan det komma sig att man i ett så pass välutvecklat språk som svenskan har ett ord som kan betyda två rakt motsatta saker. Jag tänker på ordet bestrida, som i ”bestrida en faktura”. T A

Bestrida är ett lånord från tyskan - där har det också dubbla betydelser. Vi måste spåra det långt tillbaka för att förstå hur det kunnat få dagens två motsatta betydelser: Först har vi betydelsen ’strida mot’( i krig),  senare ’strida mot’ i bildlig bemärkelse. Här har vi betydelsen ’vägra betala’. Bestrida fick så småningom också betydelsen ’segerrikt strida mot’, ’besegra’, därefter ’klara av’, ’sköta om’ och slutligen ’betala’!  Det är flera små steg som leder fram till den betydelse som idag tycks vara rakt motsatt den ursprungliga.

Bestrida står på Statsrådsberedningens ”svarta lista” över ord som inte bör användas i offentlig svenska. Det är lätt att förstå varför!

Den som vill studera fler konstiga byråkratord och vad man kan skriva i stället rekommenderas att ta söka efter ”Svarta listan” med hjälp av datorns sökmotor. Där hissas varningsflagg för ankomma, anmoda, belöpa, bereda, besvär, efterge, efterkomma, efterlevas och många andra ord som i myndighetstext ofta har en ogenomskinlig betydelse. Det är begripligare att ”överklaga ett beslut” än att ”anföra besvär mot ett beslut”.