Ö- och ä-ljud hos ungdomar

Jag har så svårt att stå ut med det sätt som särkilt många unga kvinnor talar på numera. Stötigt med öppna a:n och onaturligt ljus röst.  Om t ex Alakoskis Svinalängorna eller fö andra radioföljetonger lästs upp på det sättet hade jag inte orkat lyssna.

Varifrån kommer det här sättet att tala på? Mina barn och barnbarn talar inte på det sättet. Tror unga kvinnor att man måste låta så när man talar offentligt?

De öppna a:na och dena extra ljusa rösten har vi inte haft uppe, däremot flera gånger moden i intonation och, inte minst, de mer eller mindre nya ö- och ä-ljuden. I boken med frågor ur programmet som kom för några år sedan skrev vi om dem och texten finner du nedan- det finns beröringsytor i synen på de nya uttalen.

"Det långa ö-ljudet, som i hög och öka, är en annan historia. I standardspråket låter ö lite olika med och utan ett efterföljande r: hög har en sorts ö-ljud, höra ett annat. Säg höna-höra efter varandra några gånger, så hör du skillnaden. Om du samtidigt tittar dig i spegeln, så märker du att munnen öppnas lite vid uttalet av höra vad som håller på att hända nu är att ö-ljudet i höra dyker upp också i ord utan r: ö-et i högtryck och öka låter likadant som ö-et i höra. Det är samma ö-ljud som funnits i östgötsk dialekt tidigare, ett öppnare ö, snarare än ett u. Förändringen har pågått i minst tjugo år. En del tycker att den gått fortare under senare år.

De nya uttalen av de långa ö- och ä-ljuden leder inte till missförstånd (som korta ö och u kan göra), men många är kritiska - för att inte säga mycket kritiska - till dem. Men man kan grubbla över känsloreaktionerna ibland. Om det nu är så att vi i normaluttalet av öra har det öppnare ö-ljudet, hur kan då precis samma ö-ljud förvandlas till ett oskönt bräkande när det förekommer i ett ord som höger?

Går de nya uttalen då att bekämpa? Troligtvis inte. En tonårsmamma berättar hur hon hört sin dotter tala med en kamrat om vad läraren sagt.  ”Fröken är inte klok alltså, hon vill vi ska säga snööö och höööghus”, sa flickan med ett överdrivet, plutande ö-ljud. Historien kan nog tolkas som att slaget om de nya ö-ljuden redan är förlorat. Om en ung generation uppfattar de äldre ö-ljuden i höghus och snö som löjliga och överdrivna, kommer den äldre generationen inte att lyckas i sin kamp.

I radion hör man en mängd olika ö- och ä-ljud. Hur vore det med lite språkgeografi? Jag tycker det vore intressant att få veta en del om var i Sverige man har det ena eller det andra uttalet, avvikande från rikssvenska. B U

I standardsvenskt uttal hittar vi slutna ö och ä i öga och häl, och öppna former framför ett r, som i höra och här. Det är de uttalen vi talade om i förra svaret.

I Västergötland och Värmland och en del angränsande områden använder man slutet ö i alla ord. En västgöte känns lätt igen på uttalet av öra och höra.

I Östergötland gör man tvärt om: det öppna ö-et dyker upp i alla ord. En meteorolog från Norrköping talar om högtryck och snöväder med den sortens ö-ljud som brevskrivarna nyligen klagade på. Det östgötska mönstret har spridit sig, inte bara till omkringliggande landskap utan också till ungdomar i Stockholm och Mälardalen. Nu är det en del av ett allmänt ungdomsspråk som kan höras lite överallt i landet. Och ungdomar blir som bekant äldre, och det mesta talar för att de här öppnare ö-uttalen kommer att följa med språkbrukarna upp i åldrarna.

På webbadressen kan man lyssna på över hundra svenska dialekter och börja rita egna dialektkartor över uttal. För varje dialekt finns det både yngre och äldre, manliga och kvinnliga talare. "