Få utomeuropeiska studenter börjar i höst

3:58 min

Inför terminstarten har de utomeuropeiska universitets- och högskolestudenterna minskat drastiskt, sedan det nu kostar pengar för dem att studera. Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm är den skola som har näst flest antagna studenter från länder utanför EU - 144 som nu har betalat in terminsavgiften och förväntas börja studera i höst - men det är ändå bara en tiondel så många som förra hösten.

– Så det är en betydlig minskning än det vi hade förra året, då vi hade 1200 registrerade i mitten av september, säger Janos Navay, som är chef för antagningen på KTH.

Antalet sökande och antagna studenter från länder utanför EU har minskat drastiskt i år, med uppemot 90 procent. Detta sedan studenterna från och med nu i höst för första gången måste betala för studierna. Det kostar mellan 80 000 och 180 000 kronor om året, plus en anmälningsavgift på 900 kronor för att alls få söka.

Inför hösten har totalt omkring 5 000 avgiftsskyldiga studenter antagits i hela landet, men bara knappt 1 300 har betalat terminsavgiften. Det är inte ens en tiondel av de ca 15 000 som antogs förra året från länder utanför EU och frågan är vad det här tappet kommer att innebära för lärosätena, säger Janos Navay.

– Det kan ju innebära att det blir färre program fram över, att vi inte kan ha 50, utan att några måste läggas ner. Det kan på sikt påverka forskningen för många av de här studenterna är mycket mer intresserade av en akademisk karriär inom forskning än svenska studenter, så det kan naturligtvis påverka på längre sikt.

Omar Shafqat från Pakistan började studera hållbar energi på KTH för ett och ett halvt år sedan och han sökte Sverige för att vi har kommit långt när det gäller forskning på området.

– Sverige är långt framme när det gäller hållbar utveckling och hållbar energi så det var en stark drivkraft för mig.

Men det är klart att det spelade in att utbildningen var gratis, säger han.

– Så klart det gjorde, det var också en viktig faktor.

Och hade han behövt betala hade han krävt mer av utbildningen.

– Om jag var en betalande student så skulle jag ha krävt tex karriärstöd och hjälp med att skaffa exjobb och praktikplatser.

Nu satsar de svenska lärosätena på marknadsföring för att locka studenter. På KTH har man inrättat regionchefer för de områden man vill locka studenter ifrån; Brasilien, Kina, USA och Kanada och man deltar på mässor. Det innebär nya kostnader i budgeten och ett nytt sätt att jobba, säger Janos Navay.

– Det förändrar ju hela vår verksamhet, vi har ju inte jobbat så här tidigare, med marknadsföring och rekrytering och att sälja utbildningar.

De flesta lärosäten har också startat stipendiefonder, för att finansiera avgifterna, men trots det är det många studenter som tackar nej, säger Janos Navay.

Stipendierna täckte inte levnadsomkostnaderna, det var ju fullkostnadsstipendier för en tvåårig utbildning, men ingenting mer och det räckte inte, många av dem kommer från fattiga länder, men det förvånade oss lite grann.

Men Omar Shafqat från Pakistan, som funderar på att stanna och doktorera i hållbar energi och som har massor av projekt på gång , exempelvis när det gäller energisnåla hus, säger att det kommer att krävas mer av universiteten, och av den svenska arbetsmarknaden, som inte släpper in de utomeuropeiska studenterna, för att de ska fortsätta söka sig hit.

– Jag tror att det kommer att ta ett tag. De måste omorganisera mycket, som att många studenter flyttar till andra länder efter att de är klara med utbildningen; trots att Sverige investerat i deras utbildning, så är det andra länder som tjänar på det, så jag tror mycket beror på det, om det finns jobbmöjligheter efter utbildningen, så är det nog möjligt, säger Omar Shafqat.