Kommuner slarvar med att anlita kvinnojourer

2:44 min

Hjälpen till kvinnor som utsatts för våld varierar stort, beroende på vilken kommun hon bor i. Detta trots skärpt lagstiftning och extra pengar från regeringen. Det visar en färsk rapport från Socialstyrelsen.

– Det här rummet lämpar sig för en mamma och hennes barn, säger Sonja Gardefjord som är ordförande för tjej- och kvinnojouren i Tensta. Deras skyddade boende, är en lägenhet på fem rum där också kontoret och telefonjouren är.

En färsk rapport från Socialstyrelsen visar att majoriteten av Sveriges kommuner anlitar just kvinnojourer, som den här i Tensta, när kvinnor behöver skyddade boenden. Det här samarbetet är det vanligaste sättet för kommunerna att jobba med våldsutsatta kvinnor.

– Vi lever ekonomiskt osäkert varenda år eftersom vi är helt beroende av att vi får pengar från myndigheter.

Sedan fem år tillbaka ger regeringen 109 miljoner kronor per år, så kallade utvecklingsmedel, till länsstyrelserna som kommuner kan söka. Syftet med pengar är just att bland annat utveckla kvinnojoursverksamheten i kommunerna. Jourerna kan sen i sin tur ansöka pengar hos kommunerna.

Men Socialstyrelsens rapport visar att under perioden 2007-2009 avstod 28 kommuner från att söka några pengar alls. Något som ledde till att kvinnojourerna då inte hade några pengar att söka hos dem. 

– Kvinnojourerna gör någonting som kommunerna många gånger inte klarar av. Kvinnojourerna erbjuder något som det offentliga inte alltid kan leverera och där ligger något betydelsefullt, säger socialminister, Göran Hägglund.

Vad säger du om att många kommuner inte utnyttjar de här bidragen?

– Det fordras mer information till kommuner men också ett ansvarstagande från de kommunala företrädarna att ta i anspråk de medel som finns. De finns inte till för kommunerna utan finns till för dem som blivit utsatta för våld.

Socialstyrelsen menar nu att reglerna kring fördelningen av utvecklingsmedel måste ändras. Ett förslag till regeringen är att pengarna till kvinnojourerna och andra ideella föreningar ska fördelas direkt genom deras riksorganisationer. Regeringen väntas komma med ett svar i höst.

– Dels så kan man undvika den här risken för att ideella föreningar blir som gisslan för passiva kommuner. Dels förenklar det för dem för då behöver de inte gå genom kommunerna i ett mellansteg, säger Ola Florin som är utredare på Socialstyrelsen.