Frågor och svar om skuldkrisen i USA

Vad handlar konflikten om?

– Att USA har en hög statsskuld och att Demokrater och Republikaner inte har samma syn på hur man ska få ner den. Republikanerna vill skära i utgifterna medan Demokraterna också vill höja skatterna, inte minst för de lite rikare.

– USA har ett skuldtak som har höjts väldigt många gånger, tio gånger de senaste tio åren ungefär. Där har nu Republikanerna sagt att man inte accepterar en höjning om det inte samtidigt inkluderar en diskussion om hur budgetunderskottet ska minskas i längden.

Men varför måste Demokraterna alls förhandla med Republikanerna?

– Därför att Demokraterna har majoritet i senaten, men inte i representanthuset. I Representanthuset sitter dessutom Teapartyrörelsen - en rörelse som har lyckats smyga sig in i det republikanska partiet. De är betydligt mer fundamentalistiska och vägrar förhandla om några som helst höjda skatter, de vill bara sänka utgifterna. Då blir det väldigt svårt att komma överens.

Hur stor är USA:s statsskuld?

– 14 300 miljarder dollar (nära 100 procent av landets BNP, reds. anm.), och den ökar med omkring 125 miljarder i månaden. Redan i maj översteg man skuldtaket. Då sa man att det fanns pengar för de löpande utgifterna fram till den 2 augusti, alternativt den 10 augusti, beroende på vem som har räknat.

Hur hamnade man där?

– Det är framför allt George W Bushs regering som har äventyrat finanserna. Under sin tid sänkte han skatterna och höjde utgifterna. Inte minst las mycket pengar på försvaret i och med krigen i Afghanistan och Irak. USA har också väldigt höga hälsoutgifter.

Så vad händer efter den 2 (eller 10) augusti?

– Kommer man inte överens om att höja skuldtaket så kommer det inte att finnas några pengar till de löpande utgifterna. Man kommer inte kunna betala människor som är anställda federalt, det blir inga pengar till pensioner och inga pengar till socialbidrag. Sedan, runt 15 augusti, kommer dessutom kreditgivarens räkning för räntebetalningen. Om man tvingas ställa in räntebetalningarna till dem som lånat ut pengar, då blir situationen väldigt allvarlig.

Vilka effekter skulle det kunna få?

– Då får USA sitt kreditbetyg sänkt, från att alltid tidigare ha haft det högsta, och det kan innebära högre lånekostnader och att dollarn försvagas. Det blir också turbulent på marknaderna, människor riskerar att tappa tron på det finansiella systemet. Blir det en globalt förvärrad ekonomisk kris kan det slå hårt mot länder som Sverige med till exempel ökad arbetslöshet.

Så vad är sannolikheten att vi hamnar där?

– Inte så stor. Mest troligt är att det blir någon form av kortsiktig lösning där man höjer skuldtaket så att pengarna räcker ett par månader och sedan fortsätter förhandla. För Obama är problemet då att han kommer att ha den här frågan på bordet hela valrörelsen. Det skulle nog oppositionen gärna se, men det kan också slå tillbaka på dem. Risken finns att den amerikanska allmänheten ser Republikanerna som oansvariga.