
Piratattack aktualiserar fråga om beväpning
Attacken mot tankfartyget Gotland Sofia väcker åter frågan om svenska fartyg ska få beväpna sig för att försvara sig mot pirater.
Gotland Sofia, som ägs av Wisby Ship Management, var sysselsatt med en lastning utanför det västafrikanska landet Benins huvudstad Cotonou när piraterna bordade. För att minska riskerna för piratattacker låg fartyget endast sju mil från hamninloppet.
Fartygets besättning larmade managementbolagets säkerhetsansvarige och förskansade sig därefter i ett säkrat utrymme. När enheter ur Benins flotta anlände flydde piraterna i skydd av mörkret.
Besättningen bestående av fyra svenskar, arton filippinare samt en ukrainare är fysiskt helt oskadda, men skakade av händelsen. Fartyget led endast små materiella skador.
Fartyget har eskorterats närmare hamnen i Cotonou för en grundlig genomsökning av militären och utredning av incidenten. En bidragande orsak till att incidenten avvärjdes var ett föredomligt agerande av fartygets besättning och Benins myndigheter, skriver rederiet på sin hemsida.
– I princip så tycker jag inte att man ska behöva ha beväpnade vakter på civila handelsfartyg, det är ju en absurd situation, säger Jonas Engström, skyddsansvarig på Visby Ship Management som var det bolag som drabbades utanför Benin.
– Men med tanke på besättningens välmående måste vi utreda möjligheten till att ha det.
Regeringen utreder just nu frågan om svenska rederier ska få ha beväpnade vakter ombord på sina fartyg. Men, som Ekot berättat tidigare i sommar, har svenskflaggade handelsfartyg redan bemannats med väpnade vakter.
Det är inte bara svenska fartyg som beväpnas. I Danmark enades 20 rederier i mars om att beväpna sina fartyg efter ett möte mellan försvaret, justitiedepartementet och sjöfartsmyndigheterna. Jonas Engström säger att våldet och hoten från pirater har ökat de senaste åren och han ser fördelar med en tydligare lagstiftning.
– Fördelen är att det skapas möjligheter till att ha beväpnade vakter ombord men egentligen är det ju fel utgångspunkt.
– Situationen måste göras så att det går att bedriva handelssjöfart.
Vad skulle krävas då?
– Att man kan bevaka de här områdena så att det blir ett slut på piratverksamheten.
Flera rederier har utrustat sina fartyg med beväpnade vakter. På svenskflaggade fartyg är detta inte tillåtet, men det kan komma att ändras. I en utredning på näringsdepartementet, som nyligen blev färdig, föreslås att beväpnade vakter ska tillåtas.
De som är kritiska menar att våldet kan eskalera och att det finns bättre lösningar.
-Det handlar om ett fåtal svenskflaggade fartyg, säger Christer Themnér, vd vid Sjöbefälsförbundet, till TT.
Han säger att det kanske inte ens är ett per vecka som passerar genom högriskområdena.
-Då skulle svenska marinen kunna hjälpa till att lotsa de fartyg det gäller, säger han.
Sveriges Redareförening ställer sig positiva till beväpnade vakter, men tycker också att svenska marinen kan hjälpa till, något de föreslog för näringsdepartementet redan för ett år sedan.
-Vi väntar fortfarande på ett svar i den frågan, säger Håkan Friberg, vd på Sveriges Redareförening.
I slutet av augusti ska infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) ha tagit ställning till förslaget i utredningen.
Anhöriga till besättningsmedlemmarna har informerats om händelsen.
Fartyget, med en dödvikt på 51 800 ton, är 183 meter långt och 32 meter brett.
SR Gotland/Ekot/TT
Fler piratattacker
Första halvåret 2011 var det 266 stycken angrepp, jämfört med 196 förra året. De flesta attackerna sker utanför Afrikas horn. Piraterna har också blivit tyngre beväpnade jämfört med för några år sen, med t. ex. automatvapen och granater.