Berlin hyllar minnet av murens offer

2:39 min

I dag är det 50 år sedan Berlinmuren började byggas. Chockade berlinare skiljdes från vänner och släktingar av muren, som drogs fram rakt genom Berlin och blev själva symbolen för kalla kriget.

Strax innan muren restes 1961 gifte sig Helga Wunderlich i Försoningskyrkan. Den kom sedan att ramas in av muren, otillgänglig för alla utom för östtyska gränssoldater, till dess att kyrkan sprängdes av DDR-regimen 1985.

– Jag tänkte, det var som om det fortfarande var krig, säger Helga Wunderlich om sprängningen av Versöhnungskirche.

– De sprängde många andra hus här också för att hindra flyktförsök, säger hon.

DDR-regimens beslut om sprängningen 1985 kom efter att den protestantiska kyrkan fått en allt viktigare roll i oppositionsarbetet i Östtyskland.

Den igenmurade försoningskyrkan, vars torn kom att användas av de östtyska gränsvakterna, blev en viktig symbol för det som muren hindrade.

Sprängningen, som av många sågs som total moralisk bankrutt hos DDR-regimen, var en varning till andra församlingar i landet om vad som hotade oppositionella.

Muren, till slut 15 mil lång runt Västberlin, täppte till de sista möjligheterna för östtyskar att ta sig till väst och skiljde skoningslöst familjer och vänner åt.

– Vi kunde inte längre gå dit bort, vi kunde inte hälsa på släktingar längre. Allt var delat, det var hemskt, säger Gerda Hübel som bodde alldeles intill muren i 40 år, nära Bernauer Strasse, platsen för flera dramatiska flyktförsök.

Människor som ville fly från öst hoppade här ut genom våningsfönster med förhoppningen om att klara fallet ner till gatan, som låg i väst. Alla gjorde inte det.

Senare byggdes muren allt högre och brutalare, kompletterad av vakttorn med östtyska gränssoldater som hade order att stoppa flyktförsök till varje pris.

Minst 136 människor miste livet under sina flyktförsök över Berlinmuren, symbolen för det kalla kriget och det delade Europa fram till 1989, då muren föll.

Men minnet av dem som dog högtidlighölls i dag vid ett minnesmärke vid Bernauer Strasse, bland annat med tal av Tysklands president Christian Wulff.

– Det är en stor lycka att vi kan se detta som en minnesdag, det var inte självklart att muren skulle falla, med tanke på de kraftiga politiska spänningarna under kalla kriget. Men det är inte bara offren vid muren vi ska minnas. Många miljoner människor hindrades på grund av muren från att själva välja hur de skulle leva. Men till slut segrade friheten, sa president Christian Wulff.