1 000 vargar utan tjuvjakt

Det hade funnits 1 000 vargar i den svensk-norska vargstammen om inte tjuvjakten hade varit så omfattande. Det hävdar en grupp forskare i en ny studie som publiceras på onsdagen.

Merparten av all tjuvjakt försiggår i tysthet, men forskarna har gjort en noggrann uppskattning av hur stor den är och kommit fram till att tjuvjakten totalt står för 51 procent av dödligheten bland vargarna. Det här har kraftigt dämpat stammens tillväxt.

Det är välkänt sedan länge att många vargar, även sådana som är försedda med sändare, bara försvinner spårlöst. Enligt forskarna faller de flesta av dessa offer för illegal jakt.

– Vi har inte kunnat finna någon annan orsak till dödligheten, säger Guillaume Chapron, rovdjursforskare vid Grimsö forskningsstation i Bergslagen.

Beräkningen gäller åren 1998 till 2009. Då ökade den skandinaviska vargstammen från 74 till 263 djur. Men om inte tjuvjakten ägt rum hade stammen varit fyra gånger så stor vid periodens slut, cirka 990 vargar.

– Det här innebär att artens återhämtning har gått mycket långsammare än väntat och att det kommer att ta mycket längre tid innan den har nått en gynnsam bevarandestatus. Det får också genetiska konsekvenser, säger Chapron.

– I och med att vargarna hållits nere på en låg nivå har det också blivit svårare att förvalta stammen, exempelvis med legal jakt.

Chapron tror att det rör sig om en relativt liten grupp individer som ägnar sig åt den illegala jakten.

– Det är en grupp extrema varghatare som inte påverkas av lagar och regler, säger han.

TT