Chatt med bloggerskan Fatou Touray
Stressad över att sommarlovet är slut och skolan snart börjar? Eller har du barn som du märker mår dåligt? Eller har du syskon som du vill hjälpa? I så fall, vad säger man?
Mellan 13.30 och 14.00 gav bloggerskan och fyrabarnsmamman Fatou Touray goda råd kring stressen inför returen till skolbänken.
| Moderator: | Nu startar chatten med Fatou som bloggar på tonårsmorsa.se Välkommen med din fråga! /Ellen |
| Mamma45: | Hej, jag förstår deras ångest och rädsla inför skolstarten..denna rädsla har tyvärr alltid funnits, även på min tid, men det var ingen som gjorde någon undersökning. Världen har förändrats sedan dess,det förstår jag, men rädslan att inte passa in eller har rätt kompisar och rätt kläder är inte något nytt. |
| Fatou Touray Bakotou: | Nej, det är inte något nytt, det håller jag med dig om, men jag tycker det är bra att det uppmärksammas, så att ungdomar och barn kan få stöd. |
| Orolig syrra: | Min lillasyster är äldre än de i inslaget, hon pluggar på högskola. Men det verkar som hennes stress gäller tentor och sånt, inte så många klädkoder. Känns som den här hysterin finns i alla åldrar? Min fråga är väl egentligen om du har nåt knep själv? |
| Fatou Touray Bakotou: | Om det är mindre barn tror jag att det är viktigt med mental förberedelse. Att man börjar med skolsovtider, kanske någon vecka innan skolan. För de äldre barnen tror jag det är viktigt att man visar att man finns där för dem. Att det inte är viktigt att de är bäst, men att de gör sitt bästa. Det tror jag är en stor skillnad och viktig att förmedla. Rent konkret kan det handla om att beräfta barn och ungdomar att de duger som de är och att göra sitt bästa är gott nog. Ibland kan man göra bättre ifrån sig och ibland går det kanske inte alls. |
| Fatou Touray Bakotou: | När jag pratar med ungdomar omkring mig säger de ofta att det är viktigt att de känner att de har stöd från sina föräldrar och syskon. Som syskon tror jag man kan visa stöd genom att säga att man gör det här tillsammans, eller om man är äldre, att ge egna tips med det man själv haft det jobbigt med eller känt stress för. |
| Mari: | Hej Fatou! Har du några tips hur man kan prata med skolpersonal som man tidigare har haft dålig erfarenheter av när det gäller både att de struntar i att ens barn blivit rent ut sagt mobbat och att de inte ger rättt typ av stöd i läsning och matte? |
| Fatou Touray Bakotou: | Jag tänker att det kan fungera att ha med sig en person som inbringar respekt. till exempel sin förälder, en vän, personal från socialtjänsten etc. Min erfarenhet är att om man upplever att man inte själv blir tagen på allvar, så ska man ha någon med sig. Det ställer ofta högre krav på skolpersonalen att någon utomstående är med också. Jag vet att denna metod har funkat för många yngre föräldrar, som inte känner sig lyssnade på. Trist att det ska behövas, men skönt om det kan leda till förändring och förbättring. |
| Mari: | Hej igen har du nån idé hur man kan uppmuntra sitt barn att vilja gå till skolan och inte känna sig dålig? Kan aktiviteter utanför skolan stärka barnet (9år)? |
| Fatou Touray Bakotou: | Ja, det kan det. Jag vet också att min kommun i Uppsala haft inriktade grupper på att stärka yngre barns självförtroende och självkänsla. Det hjälpte ett av mina barn att bygga upp bättre förtroende. |
| Moderator: | 15 minuter kvar av chatten! |
| Mer stress?: | Men ärligt talat, är det här nåt nytt? Har det blivit mer stress i samhället? |
| Fatou Touray Bakotou: | Jag tror att det är mer stress idag. Vårt samhälle har utvecklats mycket och jag tror att barn och ungdomar upplever det som om de har fler krav på sig idag, än när jag var barn på 70-talet. |
| Joseph: | Jag tycker att det är jätte jobbigt att se min barndomskompis bli mobbadi skolan.. Inte bara det.. Han blir mobbad av mina nya kompisar som är tuffa i skolan. Vad ska jag göra? Han de mobbar brukar vara hemma hos oss ofta med hans föräldrar då våra föräldrar är bra kompisar. Jag skäms för honom i skolan och hälsar aldrig men hemma är det som vanligt. Vad har du för tips |
| Fatou Touray Bakotou: | Jag tycker du ska kontakta skolpersonalen och prata med dina föräldrar så fort som möjligt. Jag vet inte hur gammal du är, men jag förstår om det är en väldigt jobbig situation för dig också. Jag tycker absolut du ska prata med vuxna om det här, för det är viktigt. Om det är svårt att prata med någon vuxen omkring dig, skicka ett mail och skriv precis det du skrivit till mig här och nu. När jag var barn skrev jag brev och lappar till vuxna när det var något som var svårt att prata om öppet. Men om du kan, så ska du förstås prata med någon. Hoppas allt reds ut. Det blir tyvärr inte bättre av att man bara är tyst. Lycka till! |
| Pappa35: | Kan man som förälder överhuvutaget skydda barnen mot allt ont som finns i samhället? Hur kan man göra det i så fall? Inte kan jag väl åka till skolan varje dag ochå slå ner den som ger sig på mitt barn? |
| Fatou Touray Bakotou: | Nej, slå ner barn är inte något jag rekommenderar och jag tror inte heller att man kan skydda sina barn mot allt. Jag tror i sanningens namn inte ens att vi ska skydda dem mot allt. Jag tror det är viktigt att barn får lära sig att lösa problem och lösa konflikter själva. Men det är stor skillnad på om man knoffar lite på varandra av irritation, eller om det är mobbing eller våld. Mobbing och våld måste absolut tas på fullaste allvar. Att skicka iväg sitt barn till skolan och vara medveten om att h*n troligen kommer bli utsatt för mobbing måste vara fruktansvärt för en förälder. För att inte tala om hur barnet måste känna!! |
| Vill hänka på Maris fråga: | Du skriver att det var mindre stress på 70-talet, men då oroade man sig väl för andra saker? |
| Fatou Touray Bakotou: | Ja, det är sant. Det fanns en hel del att oroa sig för då också. Men det har kommit in en annan slags stress i samhället. Det är mobiltelefoner, det är msn, facebook, ja internet i största allmänhet och idag har barn en annan kunskap, tror jag, men det ställer också högre krav på dem. |
| Moderator: | Sex minuter kvar av chatten! |
| Bloggnybörjaren: | Alltså det här kanske inte en fråga kring just barn och skolan, men är sugen på att börja blogga. Har du några tips? |
| Fatou Touray Bakotou: | Absolut! Prova dig fram. Jag tycker att wordpress är det bästa bloggverktyget, men det är förstås en smaksak. Bestäm gärna innan du börjar om du vill vara anonym eller öppen, var dina gränser går. Är det för utelämnande att skriva om sina barn? Är det för utelämnande att skriva om sin morbrors bröllop, begravning, etc? Det är viktigt att tänka sig för innan. Men att blogga ger oerhört mycket för många av oss som gör det. Du ser ju hur det gått för mig! Jag började blogga för att hålla min kompis uppdaterad om mitt liv när hon bodde i Tanzania, så här 6 år senare och när hon återvänt så har jag inte en tanke på att sluta... :-) |
| Fatou Touray Bakotou: | Det kan säkert fungera ibland att tänka på annat, men jag tror det är bättre att du försöker lösa själva prestationspngesten. Fundera på vad den kan bero på? Om du har sådan stark prestationsångest att du spyr ibland kanske du ska se om det finns någon professionell som du kan tala med? En skolsköterska, skolpsykolog eller kurator? Finns det något som kan få dig att må lite bättre? Är det viktigt för dig att vara bäst, eller är du rädd att inte duga om du inte får mågna rätt på proven? Finns det något du kan göra för att inte få sådan stark prestationsångest? Kanske förbereda dig bättre? Eller inte lägga ner all din energi på att prestera så bra? |
| Moderator: | Skickar med en kommentar från vår sajt om detta, Sara skriver så här: Prestationsångest Jag har en rejäl prestationsångest inför prov odyl, men även när ska stå upp på morgonen och ska kila iväg till studier, ibland kan bli så intensiv känsla att jag spyr :-( Försöker tänka mer på andra saker som tex kompisar, kläder, mat, filmer mm för att minska stressen. Funkar ibland. |
| Fatou Touray Bakotou: | Det kan säkert fungera ibland att tänka på annat, men jag tror det är bättre att du försöker lösa själva prestationspngesten. Fundera på vad den kan bero på? Om du har sådan stark prestationsångest att du spyr ibland kanske du ska se om det finns någon professionell som du kan tala med? En skolsköterska, skolpsykolog eller kurator? Finns det något som kan få dig att må lite bättre? Är det viktigt för dig att vara bäst, eller är du rädd att inte duga om du inte får mågna rätt på proven? Finns det något du kan göra för att inte få sådan stark prestationsångest? Kanske förbereda dig bättre? Eller inte lägga ner all din energi på att prestera så bra? |
| Trött efter semestern: | Jag pluggar inte, men tycker det har varit...påfrestande att börja jobba igen. Du verkar vara van vid att hålla igång med många bollar i luftten. Hur får du energi? Och borde jag söka nytt jobb? |
| Fatou Touray Bakotou: | Jag tror att de flesta kan känna att det är skönare att vara ledig och njuta av friheten som semester innebär än att jobba med det man måste, men om man känner det väldigt tungt att gå till jobbet även efter några veckor, så kanske det är bra att fundera på om man trivs på jobbet och om man kanske ska se sig om efter annat jobb? Jag får energi av mina barn, god mat, roliga debatter på nätet... |
| Moderator: | Nu är chatten med Fatou slut. Vi tackar för frågor och Fatou för svar! /Ellen, publikredaktör P3 Nyheter |
