Helikopterprojekt förlustaffär för Saab

Som Ekot tidigare har rapporterat är försvarets nya helikopter försenad med minst elva år. En av anledningarna till förseningarna är att försvarskoncernen Saab ännu inte lyckats bygga det ledningssystem som skulle ge bolaget intäkter på två miljarder.

Istället för vinster har helikopterprojektet lett till stora förluster för Saab.

I början av 2002 meddelade försvarskoncernen Saab att man hade fått en order värd två miljarder. Saab hade fått i uppdrag att bygga ett svenskt ledningssystem till de franska NH90-helikoptrar som försvaret beställde året innan. En av dem som tryckte på hårdast om ett svenskt ledningssystem var dåvarande insatschefen generallöjtnant Jan Jonsson.

– Jag sa att vi inte kan använda ett ledningssystem som gör att helikoptrarna bara kan prata med varandra. Jag behöver ett ledningssystem som gör att vi kan samverka mellan de olika komponenterna i en insats, säger han.

Hade man inte byggt ett eget system skulle helikoptrarna alltså inte kunna kommunicera med andra delar av försvaret. Enligt de minnesanteckningar som finns från den så kallade Samordningsgrupp helikopter stod det klart redan innan själva helikopteraffären gjordes upp att Saab skulle ha uppdraget, trots att bolaget aldrig tidigare byggt ett sådant system.

Beslutet har kommit att bli ödesdigert både för försvaret och för Saab. Under samtliga år mellan 2005 och 2010 har Saab enligt årsredovisningarna tvingats göra avsättningar för förlustprojekt på totalt 1,8 miljarder.

Men Saabs årsredovisning är svårtolkad och det är omöjligt att säga exakt hur mycket av den summan som orsakats av helikopterprojektet, som fortfarande är långt ifrån klart. Det handlar i alla fall om minst 600 miljoner.

– Jag kan inte ge dig några andra siffror än vad vi redan har gått ut och sagt. Av den totala summan som du har räknat ut kan jag inte säga hur mycket som är relaterat till helikopterprojektet, säger Ann-Sofi Jönsson är chef för koncernens investor relations-avdelning.

På grund av affärssekretess vill Saab inte uppge vad det är som gått snett i projektet. Men källor till Ekot säger att det handlar om två saker. Dels underskattade Saab svårigheterna i att bygga ett ledningssystem som skulle fungera ihop med de andra franska systemen i helikoptern. Dels har Försvarsmakten fortfarande inte bestämt vilka vapensystem som ska finnas i helikoptern. Därmed har Saab i praktiken inte vetat vad det är som de egentligen ska bygga.

Situationen hade dock inte behövt uppstå. I den rekommendation som experterna vid Försvarets materielverk skrev inför köpet understryker man att om försvaret i stället för den franska NH90-helikoptern väljer amerikanska Sikorsky S92 så får man redan tidigt ett färdigt, integrerat ledningssystem.

Hade detta problem kunnat undvikas om man hade valt en annan helikopter?

– Det skulle jag mycket väl kunna tänka mig, säger dåvarande insatschefen generallöjtnant Jan Jonsson.

Köpet av de franska helikoptrarna kostade staten sex miljarder och de skulle ha varit slutlevererade 2009. I augusti 2011 har försvaret bara fått två av 18 helikoptrar och systemet kommer inte att fungera förrän tidigast 2020. För att täcka glappet som uppstått har försvaret därför tvingats köpa 15 Black Hawk-helikoptrar för en extrakostnad på 4,7 miljarder.