22 års väntan - när antas ILO-169?

Det är ännu för oklart vilka konsekvenser ILO 169 medför menar Sveriges riksdagspartier.

– Moderaterna är inte beredda att ratificera ILO 169 innan vi har fått konsekvenserna fullt utredda, säger Tomas Tobé (M).

– Ja, på sikt ska vi göra det, vi har fått så mycket kritik från både FN och Europarådet så vi ska göra det. Men det är fortfarande frågor som måste lösas ut, säger Helene Peterson (S).

För tolv år sedan kom ILO-undersökningen, en utredning som tittade på konsekvenserna av att förbinda sig till konventionen. En av slutsatserna var att det skulle vara möjligt att ansluta sig till detta regelsystem inom fem år om man löste vissa frågeställningar.

Norge var tidigare med att skydda urfolket i sitt land genom att ansluta sig till konventionen redan 1992, men Sverige har ännu inte tagit det steget.

Forskaren Peter Johansson har skrivit en avhandling om ämnet samepolitik.

 – Jag förstör inte varför Sverige inte valde att följa Norges exempel, i och med att Norge och Sverige i ILO hade ganska lika uppfattning. En del menar att rättssituationen ser olika ut i Norge och Sverige, det ser lite olika ut när det gäller ägandeförhållanden och så vidare. Men å andra sidan så finns det också stora likheter i hur både lagstiftningen och i hur ägandesituationen faktiskt ser ut, säger han.

Vänsterpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet är alla för en ratificering. Socialdemokraterna, moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna är positiva till en ratificering, men menar att det fortfarande finns en del problem som måste lösas. Sverigedemokraterna är helt emot en ratificering.

I Utblick Sápmi nu på söndag i P2 15.00 ägnar vi programmet åt ILO 169 och riksdagspartiernas inställning.