En lampa i Skåne sätter på ett kraftverk i Nordnorge.
Elnätet i hela Norden är ihopkopplat så om det börjar blåsa på vindkraftverken på Gotland så påverkar det även nätet i resten av Sverige, och Norge och Finland och delar av Danmark. Och det måste hela tiden vara exakt balans mellan hur mycket som matas in på hela det här jättenätet och hur mycket folk gör av med, så att frekvensen är 50 hertz. Så snart konsumtionen blir högre än produktionen så börjar alla kraftgeneratorer snurra lite långsammare och det går signaler om att släppa på mer el.
Blir det lägre frekvens än 50 hertz i det nordiska elnätet, så slår en massa automatiska system till som ser till att mer ström börjar produceras. I första hand vattenkraft, vilket tar upp mot 30 sekunder berättar Lennart Söder som är professor i elkraftsystem på KTH. Kolkraftverken i Danmark är ännu snabbare att reglera energin med upplagrad ånga. Kärnkraftverk däremot är långsamma och passar bättre att tuffa på och ge baskraft, inte parera snabba svängningar.
I väntan på ny ström drivs elsystemet med den upplagrade rörelseenergi som finns i alla kraftgeneratorer. Skulle inte det systemet fungera så att frekvensen sjunker ned mot 47 hertz, så kan det skada generatorerna i systemet. I värsta fall kan axlar i kärnkraftverk komma i självsvängning och gå av enligt Lennart Söder på KTH.
Vad som händer när frekvensen går upp över 50 hertz är däremot mer osäkert förutom att motståndet i ledningarna ökar. Sverige tolererar variationer på 0,1 hertz, medan Storbritannien gått över till 0,5 hertz svängningar i sitt elnät utan problem.
Vetenskapsradion
johan.bergendorff@sr.se
