Nya lagar och mer övervakning efter 11 september

7:33 min

Tio år har gått sedan terrordåden i USA den 11 september 2001. Händelserna då, och senare terrordåd som i Madrid och London, har medverkat till nya lagar och regelverk mot terrorism internationellt och nationellt. Det påverkade svensk säkerhetspolitik och synen på övervakning.

När de två flygplanen flög in i World Trade Centre i New York på morgonen den elfte september 2001 blev det startskottet för en ny tidräkning i kampen mot terrorismen i världen. Många minns händelsen och var man befann sig.

– Elfte september då stod jag och klippte hår i Norrbotten och hörde på nyheterna och trodde att det handlade om en filminspelning. Man kunde inte tro att det var sant.

– Jag var i Chicago så jag såg ju det här på tv live då på morgonen vid niotiden. Vi tittade på två tv-kanaler, den ena hade som headline "America at war", och den andra hette "Attack on America". Det var väldigt starkt.

– Då satt jag och pluggade precis faktiskt. Jag satt på ett bibliotek på Journalisthögskolan och läste och så kom jag ut från läsesalen och så var det de här nyheterna som gick i bakgrunden på tv.

– Jag satt på en buss från Kista hem till mig i Tensta. Och jag trodde inte det var sant. Jag hörde det på bussen. Det sitter hårt i mig, det gör det.

Sedan 2001 har en rad lagar tillkommit riktade mot terrorism. Det är EU-lagar i många fall som införts också i Sverige. Lagar som anger strafftider för terroristbrott och lagar som förbjuder offentlig uppmaning till brott och rekrytering och utbildning till terrorverksamhet. Det har också tillkommit lagar om straff för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Sedan 1991 har Sverige också haft den så kallade terroristlagen, eller lagen om särskild utlänningskontroll, för att förebygga internationell terrorism. Lagen ger möjlighet att utvisa personer som befaras begå eller medverka till terrorbrott.

Inom EU har också en rad nya överenskommelser tillkommit med fördjupat  samarbete mellan polis och åklagare. Den europeiska arresteringsordern ger möjligheter att utlämna personer att lagföras i ett annat land och avtjäna straff där.

Mycket debatt blev det om den så kallade FRA-lagen, som ger försvarsmakten, regeringen och regeringskansliet, möjligheter att hos myndigheten FRA beställa spaning i tele- och datatrafiken som går i kabel över Sverige gränser. Säpo har länge också önskat få denna möjlighet.

Bland medborgarna märks kanske mest förändringarna efter den elfte september när vi ska ut och resa.

– Folk har ju blivit mer rädda. Om man ser på flygplatser, och i allmänhet så har de fått en viss skräck tycker jag.

– Det har ju blivit mer bevakat överallt. Men det är ju bra på ett sätt så att de får dit de som vill ställa till med sattyg.

– Det är väl det där att det är lite krångligare att ta sig in i ett flygplan. Men så ofta flyger jag inte så att det är någon stor irritation.

Inom myndigheter och organisationer blev den 11 september en början till förändringar och syn på säkerhet. Men många genomförda åtgärder i dag hade redan påbörjats före 2001 och det handlar om samverkan mellan myndigheterna när oförutsedda händelser sker som ett terrordåd, en naturkatastrof eller en pandemi till exempel. Det säger Helena Lindberg chef för myndigheten MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– För Sveriges del var händelser som stormen Gudrun och tsunamin ännu mer betydelsefulla, men det är klart att den reform som inleddes före den elfte september fick en skjuts. Man kan säga att den elfte september var en katalysator för att få igång oss ännu mer, säger Helena Lindberg till Sveriges Television.

Många av de lagar som kom efter 2001 skulle ha kommit ändå, anser Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Man kan ju inte förneka att det kommit väldigt mycket ny lagstiftning som verkar integritetshämmande eller kränkande, eller hur man nu ska kalla det. Men det menar jag är inte i första hand en konsekvens av ”9/11” utan en konsekvens av den digitala revolutionen som inträffade några år tidigare. Man brukar säga 1998.

Så det här skulle ha kommit ändå menar du?

- Ja, ”9/11” spelade framför allt en roll att det är kostnadseffektivt att bugga och telefonavlyssna. Det är billigt och väldigt enkelt att göra detta och rätt ofarligt. Och det är en konsekvens av den digitala revolutionen. Kan man göra det så gör man det, alltid naturligtvis i det godas namn. Det som hände var att ”9/11” gav den hegemoniska rätten. Helt plötsligt fick man en acceptens för detta, som man inte hade fått lika lätt annars, vilket gjorde att man mycket snabbare och tydligare kunde legalisera det och tydliggöra vad man ändå hade gjort ändå, så att säga, säger Dennis Töllborg.

Jan Hallenberg är professor i statskunskap vid Försvarshögskolan och anser att båda faktorerna har spelat roll. 

– Jag tror att det är båda faktorerna, både elfte september och den teknologiska utvecklingen. Jag tro ändå att en svensk regering hade varit mera försiktig att använda sig av sådana här åtgärder om det inte varit för elfte september. Nu har vi faktiskt haft ett misslyckat men ändå attentat i Sverige, så det finns ett samspel där men det är svårt att utreda exakt hur det hänger ihop, säger Jan Hallenberg.

Hur har händelserna den elfte september påverkat svensk säkerhetspolitik? Är den svenska militära närvaron i Afghanistan ett resultat av terrorattackerna 2001?

– Ja, det skulle jag nog säga. Utan det så skulle det inte funnits någon svensk trupp i Afghanistan. Det finns en direkt koppling till svensk säkerhetspolitik.

Så det är ett tydligt exempel på hur svensk säkerhetspolitik har påverkats av händelserna den elfte september?

– Absolut. I övrigt tycker jag det är lite mer svårt att dra slutsatser om direkta kopplingar. För svensk säkerhets- och försvarspolitik så har man alltid velat ha USA kvar som aktör i Europa. Elfte september ökade risken för att USA inte längre skulle vara engagerat säkerhetspolitiskt i Europa. På så sätt tror jag att det har ökat svensk vilja att samarbeta med Nato och Förenta staterna ytterligare, säger Jan Hallenberg professor i statskunskap vid Försvarshögskolan.