Världshandeln påverkas av terrorhoten mot USA

3:01 min

Terrorhoten mot USA sedan den 11 september 2001 har fått stora effekter på världshandeln. Nya rutiner och kontroller i bland annat hamnar kostar stora summor, till exempel när det gäller sjöfartstrafiken.

– Här tror jag att många av passagerarna känner igen sig från flyget. Det här är en röntgenmaskin där vi scannar bagaget.

Varför är det nödvändigt när det gäller sjöfarten?

– Det ingår i säkerhetspaketet. Man vill upptäcka och förhindra vapen och sprängämnen.

Passagerarna, som i dag ska åka med Rigafärjan från Frihamnen kontrolleras enligt regler som infördes 2004, säger hamnkapten Lars Sundberg som är ansvarig för säkerheten vid Stockholms Hamnar.  Kontrollerna av passagerare och gods har gjort att driftskostnaderna för hamnarna ökat ordentligt.

Men passagerarna har i alla fall inte klagat, säger Lars Sundberg.

– De tycker att det här är bra. Jag tror vår personal också har den uppfattningen. Det är deras säkerhet det är frågan om.

För världshandeln som helhet har attentaten den 11 september inneburit en ny flora av kontroller och rutiner. Det handlar bland annat om 24-timmarsregeln som att den amerikanska tullen kräver förhandsinformation om allt gods som ska till USA - senast ett dygn innan det lämnat avgångshamnen.

– En effekt är att man i praktiken binder godset en längre tid. Man skulle kunna prata om kapitalbindning. Det går inte att fatta snabba beslut om ändrade transportvägar.  Det går inte att byta slottar på fartyg. Det blir omständligare och man får en kostnad för system och information man inte hade tidigare hade.

– Man brukar säga att om man mellan ett u-land och ett i-land  tar bort ett dokument på var sida om gränsen så finns en potential om ökad handel på tio procent, säger Johan Pontén som är utredare på Kommerskollegium. Det är den myndighet som bevakar utrikeshandel och handelspolitik.

Vad alla nya säkerhetssystem kostar världshandeln är det ingen som vet. Men det rör sig om stora belopp och kostnaderna kan bli ännu större i framtiden.

USA:s kongress anser att det inte räcker med enstaka kontroller utan vill röntga allt som ska skeppas till USA. Detta har mötts av hård kritik, bland annat från EU-kommissionen som räknat ut att en hundra procentig scanning skulle kräva investeringar på över fyra miljarder kronor, bara inom EU.

För att klara kontroller skulle det behövas 2 200 personer till en årlig kostnad på närmare två miljarder kronor.

– Det är svårt att se några vinnare. Jag konstaterar att hela världshandeln är förlorare, säger Johan Pontén.