Oklart om terrorhot i Sverige

1:39 min

För åtta år sedan infördes en ny terroristlag i Sverige och polisen fick större befogenheter, bland annat när det gäller möjlighet till avlyssning. Men hur vanligt det är med terrorhot mot Sverige är svårt att säga. Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet skulle vilja se en större öppenhet från myndigheternas sida.

– Jag har ju mer information till exempel om hur terroristlagstiftningen i England används och man kan också följa vad de dömdes för, det finns en större öppenhet, säger Flyghed.

För att klassas som terroristbrott krävs att gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och att syftet är att skämmas, tvinga fram vissa åtgärder eller att destabilisera.

Det är bara ett fåtal personer som åtalats för terroristbrott i Sverige och det är ännu färre som sedan har dömts.

Enligt Janne Flyghed kan det tyda på att lagen är alltför vagt utformad, att den täcker in för stort område.

– Man har kunnat utvidga möjligheten till att övervaka och kontrolla från polisens sida, men det leder inte ens alltid till åtal.

Men är det inte bra att värna Rikets säkerhet?

– Man skulle vilja se beläggen för att de här kraftiga integritetsingreppen har någon bäring på någon form av effektivitet, säger Janne Flyghed.

Hotnivån i Sverige ligger sedan ungefär ett år tillbaka på vad som kallas en förhöjd nivå, en trea på en femgradig skala.

Vad som gjorde att nivån höjdes vill Säkerhetspolisen inte säga.

Enligt pressekreterare Sara Kvarnström kommer den inte att höjas ytterligare efter de senaste händelserna i Göteborg.

– Säkerhetspolisen bedömer att det i nuläge inte finns skäl till säkerhetshöjande åtgärder generellt i samhället, säger Sara Kvarnström.