Krav på EU att hålla igen på utgifterna

1:51 min

Sverige och sju andra länder kräver i dag att EU ska hålla igen på sina utgifter framöver. I slutet av juni föreslog EU-kommissionen att unionens budget ska öka med runt 7 procent fram till 2020, men Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson är en av dem som tycker att det förslaget är orimligt.

– Vi har kommit överens om åtta stycken av EU:s medlemsländer som företräder tre femtedelar av unionens medborgare om att långtidsbudgeten måste bantas kraftigt. Europa befinner sig i en djup skuldkris och det måste återspeglas i långtidsbudgeten, vi tycker att kommissionen har lagt ett alldeles för stort och saftigt förslag, säger hon.

Rika länder som Sverige, Tyskland och Finland betalar in mer pengar till EU:s budget än vad de sedan får tillbaka i form av EU-stöd till till exempel jordbruket. Åtta av unionens så kallade nettobetalarländer kom i dag överens om att motarbeta EU-kommissionens förslag. Man kan notera att även hårt skuldtyngda Italien fanns med vid dagens förmiddagsmöte här i Bryssel.

Men den här gruppen får tufft motstånd, dels från fattiga länder som Grekland och Ungern som får så pass mycket EU-stöd att de tjänar på att unionens budget växer. Dessutom vill både EU-kommissionen och EU-parlamentet se en relativt kraftig ökning av EU:s budget fram till 2020.

Och även om den här gruppen nu är överens om att kämpa mot kommissionens budgetförslag så medger Birgitta Ohlsson att det kan bli problem för länderna att komma överens om vad EU i så fall ska spara in på. Men för Sverige är minskat jordbruksstöd en viktig fråga.

– Ska Europa kunna vara konkurrenskraftigt också i framtiden gentemot Asien exempelvis så måste vi göra reformer i stora sektorer som sammanhållningspolitiken och jordbruksstödet, det är den svenska positionen som många av mina kollegor delar, och då måste man ta en del tuffa beslut, säger hon.