Danmark

Maktskifte väntas i danska valet

2:37 min

Imorgon går danskarna till val och det är tätt mellan blocken. Men de flesta tror att ett decennium av borgerligt styre nu är över, och att Danmark får sin första kvinnliga statsminister: Helle Thorning-Schmidt (S).

Den danska valrörelsen är till skillnad från den svenska mycket intensiv; bara tre veckor lång.

Det hänger politiska plakat i varenda lyktstolpe och opinionsundersökningarna duggar inte bara tätt, de står som spön i backen.

I tio år har danskarna vant sig vid att ha en regering som inte behövt förhandla. Regeringspartierna, liberala Venstre och de Konservativa har gjort upp med stödpartiet Dansk folkeparti och oppositionen har tittat på.

På fredag spår många att det är tillbaka till det vanliga i dansk politik, det vill säga en minoritetsregering som tvingas förhandla med alla som vill.

Trots att opinionssiffrorna pekar på maktskifte hoppas Andreas och Fredrik, i Köpenhamn, att den borgerliga regeringen sitter kvar.

– Jag röstar på Lars Lykke Rasmussen för att jag värnar om vår ekonomi. Jag hoppas också på statsminister Lars Lykke Rasmussen, men jag röstar konservativt, säger de.

För både Andreas och Fredrik är ekonomin det viktigaste och det är också huvudfrågan i den danska valrörelsen. Enligt Lars Trier Mogensen, chef för ledarredaktionen på tidningen Politiken, så har det varit en ovanlig valrörelse:

– Det har varit en ovanlig valkampanj, jämfört med de vi varit vana vid i Danmark. De tre senaste valen har handlat om värderingar, det vill säga invandring och integration och de frågorna har helt dominerat dansk politik.

Invandring och integrationsfrågor är ute, ekonomi och fördelningspolitik är inne. Politiker är inte vana att debattera dessa frågor och många av kandidaterna har visat sig vara både okunniga och sakna idéer, säger Lars Trier Mogensen. 

– De kommer att försöka få inflytande i en ny regering för att det finns frågor där Dansk folkeparti kan komma överens med Socialdemokraterna.

Valet i morgon kan bli en rysare eftersom opinionsundersökningarna inte varit tillförlitliga. Uppåt sex-sju opinionsundersökningar om dagen, med en väldigt låg svarsprocent, gör att man inte kan lita på dem, säger Lars Trier Mogensen.

– Nej, det måste man konstatera. I år har vi haft ett bombardemang av opinionsundersökningar.