Amerikaner upplever Kina som ett ekonomiskt hot

2:32 min

Européer och amerikaner har mycket olika syn på Kina som ekonomisk stormakt. De flesta amerikaner upplever Kina som ett ekonomiskt hot, samtidigt som relativt många européer ser kineserna som en ekonomisk möjlighet. Det visar en ny internationell opinionsundersökning.

Det här visar den stora undersökningen Transatlantiska Trender. Av tusen tillfrågade amerikaner svarar 63 procent att de ser Kinas framväxt som ett hot mot inhemska jobb och ekonomisk säkerhet. Av tusen tillfrågade svenskar är det bara knappt var fjärde som svarar så. I stället ser 65 procent av svenskarna Kina som en möjlighet för svenska företag att öka försäljning och investeringar. Sannolikt har svenskarnas inställning till Kina påverkats av Geelys mycket uppmärksammade köp av Volvo Personvagnar förra året.

Även i andra europeiska länder som Tyskland, Nederländerna och Storbritannien ser man Kinas tillväxt betydligt mer som en möjlighet än ett hot, enligt den här studien. Skuldtyngda länder, framför allt i eurozonen, är i dag mycket beroende av att Kina köper europeiska statsobligationer. I dag sa premiärminister Wen Jiabao att Kina är redo att investera mer i Europa, men han uppmanade samtidigt de utvecklade ekonomierna att "se om sina hus".

Amerikaner tenderar att se Kina inte som bara ett ekonomiskt hot. Nästan hälften av de tillfrågade i USA också anser att Kina är ett militärt hot, medan den siffran är 30 procent för de tolv EU-länder som ingår i Transatlantiska Trender.

Det här är en undersökning om européers och amerikaners inställning till bland annat ekonomi och utrikes- och säkerhetspolitik. Undersökningen är gjord i fjorton länder, och för första gången ingår Sverige i den här årliga studien.

Sverige sticker för övrigt ut som det land där invånarna tycks ha bäst förtroende för sin egen regering när det gäller ekonomi och utrikespolitik. Anders Borg och Carl Bildt får betydligt bättre betyg av sina medborgare i den här studien än vad deras ministerkollegor i resten av Europa får. Till exempel är 74 procent av svenskarna nöjda eller mycket nöjda med regeringens sätt att sköta utrikespolitiken, vilket är ungefär dubbelt så bra betyg som den spanska regeringen får av sina medborgare.

Bakom den här undersökningen står framför allt den tyska Marshallfonden, som arbetar för ökat samarbete mellan Europa och Nordamerika. Även svenska utrikesdepartementet finansierar årets studie.