Jobbreformen för nyanlända gav inga jobb

3:34 min

Nyanlända flyktingar hänvisas fortfarande till socialkontoren och tvingas leva på socialbidrag, trots Erik Ullenhagregeringens stora etableringsreform i december förra året, som skulle slussa flyktingar bort från socialkontoret och in i arbete, med Arbetsförmedlingen som första instans in i samhället.

Det visar en undersökning av Sveriges kommuner och landsting, som undersökt läget i sjutton kommuner som tar emot en fjärdedel av landets nyanlända och där har 85 procent av de nyanlända fått ekonomiskt bistånd, eller socialbidrag från kommunen. Roy Melchert är handläggare för Lärande och arbete på SKL.

– Vi tycker att det är en olycklig lösning att kommuner måste betala försörjningsstöd, för det innebär att personer kommer in på socialtjänsten, initialt, när de fått sitt uppehållstillstånd och tanken från regeringens sida var att lyfta bort verksamheten till Arbetsförmedlingen och den idén får inte sitt fulla genomslag.

Etableringsreformen som infördes den 1 december 2010 lanserades av integrationsminister Erik Ullenhag (FP) som "den största integrationsreformen på 25 år".

– Grunden för etableringsreformen är fokus på jobb och kunskaper i svenska och att man ska ha en första tid i Sverige som är så individualiserad som möjligt.

Tanken var att Arbetsförmedlingen, som är statlig, skulle ta över ansvaret för de nyanlända från kommunerna, upprätta en etableringsplan på två år där den nyanlända skulle få en lots, som hjälper till, bl a med att söka jobb. Det är också meningen att staten ska betala ut ett stöd till den nyanlände som följer planen - 308 kronor per dag - lite mer än socialbidraget från kommunen - tills den nyanlända har ett jobb. Men det visar sig nu alltså att det inte fungerar. Det stora flertalet får fortfarande socialbidrag från kommunen, fast det som reformen ville få bort, säger Roy Melchert.

– För tanken är att flyktingmottagandet ska täckas av staten för att det är ett uppdrag som kommunerna har fått frän staten. Men uppgiften är utförd på uppdrag av staten mot betalning.

Elva av kommunerna har svarat på frågan om hur många nyanlända invandrare som fått ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd eller socialbidrag) under reformens första halvår. Av de 584 vuxna mottagna i de elva kommunerna har 494 fått ekonomiskt bistånd. Det motsvarar ca 85 procent.

SKL har identifierat några proppar i systemet. Det handlar bla om att det tar för lång tid att få personnummer och att upprätta en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen och försäkringskassan har långa handläggningstider för att betala ut barnbidrag och bostadsbidrag, säger Roy Melchert.

– Och då blir det här glappet innan man får pengarna att försörja sig på längre än en månad och kan bli två- tre månader. Kanske ibland ännu längre och då måste också kommunerna då betala försörjningsstöd under en längre tid.

Men integrationsminister Erik Ullenhag menar ändå att reformen fungerar ungefär som han tänkt.

– I huvudsak verkar det ha fungerat som jag har tänkt; man möter arbetsförmedlingen, det ser ut som att vi har lotsar över hela landet, det är ett tydligare jobbfokus än tidigare.

Men även om man möter Arbetsförmedlingen som första instans, så tar det alltså för lång tid innan den nyanlände ingår i en etableringsplan och tills de statliga pangarna kommer, så tvingas de flesta alltså fortfarande till kommunalt försörjningsstöd, säger Roy Melchert.

– Man möter Arbetsförmedlingen först men det tar tid för Arbetsförmedlingen att få ut pengarna till individen för så har regeringen riggat ersättningssystemet. Så man träffar arbetsförmedlingen men man får inte någon försörjning från arbetsförmedlingen i början då utan då får man gå till kommunen.

Men integrationsminister Erik Ullenhag vill påminna om att etableringsreformen bara funnits i ett halvår och att de följer upp eventuella problem som uppstår.

– Vi följer det ganska noggrant för att försöka trimma systemet, för tanken är att man inte ska behöva söka försörjningsstöd.