Jordbruk

Eko eller konventionellt lantbruk - Vilken är bäst för klimatet?

11 min

Är ekologisk odling eller konventionell bäst ur ett klimatperspektiv? Ja den frågan har forskare på Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK, försökt att få ett svar på. Det är Lantbrukarnas riksförbund, LRF, som gett SIK i uppdrag att jämföra dom olika produktionssätten, något som visade sig vara väldigt komplicerat.

Carl-Erik Ehrenkrona är ordförande för organisationen Ekologiska lantbrukarna, han är också ledamot i Kungliga skogs och lantbruksakademien. Jag träffar honom på hans gård söder om Mjölby, ett lantbruk som 1999 växlade över ifrån konventionellt till ekologiskt. 

– Det är något jag aldrig har ångrat, det är fantastiskt roligt! Se att man kan producera utan konstgödning, utan kemiska bekämpningsmedel och framförallt det konstgjorda kvävet, säger han.  

Att jämföra ekologiskt och konventionellt lantbruk och försöka få fram vilken av dem som släpper ut mest växthusgaser är svårt, något som forskarna på SIK också lyfter fram.

Slutsatsen enligt studien är att ekojordbruket har en mindre klimatpåverkan då det gäller att ta fram mat till djuren, som färskt gräs och hö. Samtidigt odlar nämligen ekobonden baljväxter, som binder kväve i jorden så att den blir näringsrikare. 

I det konventionella jordbruket används många gånger konstgödsel till det här och eftersom det går åt en hel del energi för att framställa det, så blir utsläppen av växthusgaser högre. 

Även när det gäller odlingen av spannmål som råg, havre, vete och korn så ligger ekojordbruket bättre till. Men totalt sätt jämnar det ändå, nästan, ut sig. Det här eftersom det konventionella jordbruket kan producera mer mat på samma yta. Christel Cederberg är huvudförfattaren till studien. 

– När man räknar klimatavtryck för en produkt, eller carbon fotprint som man säger på engelska, då tittar man på ett helt produktionssystem och försöker kartlägga och beräkna de utsläpp av växthusgaser som kommer ifrån det produktionssystemet. Sen dividerar man det med hur många enheter produkter man får ut, och får man mindre produkter ut ur ett system så har man färre produkter att fördela utsläppen av växthusgaser på. Skördenivåer och avkastningen är alltid väldigt viktiga i de här analyserna, säger Christel Cederberg. 

Men studien från SIK kritiseras av forskaren Thomas Ketterer vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han är professor i växtnäringslära och menar att slutsatsen blir helt fel då man inte räknat med att det går åt mer mark för att odla ekologiskt. 

– Vi har ju haft en situation på 70-80-talet  som åkermarken var en överskottsvara. Satsningen på ekoodlingen kom i en tid då man kunde minska produktonen eftersom det fanns en överproduktion i EU. Men i dagsläget är det helt annorlunda, FAO säger i sina rapporter att vi måste öka arealen åkermark med 70%, eller öka intensiteten på befintlig mark, för att försörja världens befolkning i framtiden. Det är i det perspektivet vi måste se situationen, säger Thomas Ketterer på SLU. 

Professor Thomas Ketterer menar också att den mark som så att säga blir över om man odlar konventionellt skulle kunna användas till att få fram biobränslen som kan ersätta olja, och då skulle den konventionella odlingen bli ännu bättre ur klimatperspektiv. Men allt handlar ju inte om klimat, marken kan också ha andra värden som är väl värda att bevara, säger Christel Cederberg på SIK. 

– Då har vi också andra miljöeffekter att tänka på, tillexempel biologisk mångfald och att vi vill ha viss areal öppen för att vi har fåglar och fauna där. Vi har en ganska liten öppen mark och betesareal i Sverige jämfört med andra länder, endast 8% av den totala landytan som är jordbruksmark. Om vi vill öka den biologiska mångfalden i Sverige så skall vi nog vara rädda om den jordbruksmark som finns. 

Carl-Erik Ehrenkrona, ordförande för dom Ekologiska lantbrukarna menar att skördenivåerna mycket väl skulle kunna öka i ekoodlingen och bli lika effektivt som det konventionella jordbruket, men då gäller det att få tillgång till mer ekologiskt anpassade produkter tex andra fröer att odla med. Idag får ekoodlarna ofta använda sorter som är gjorda för det konventionella jordbruket. 

-- De sorterna klarar sig självklart inte lika bra i det ekologiska jordbruket. Det finns inte maskinsystem som är utvecklade, det finns massor att forska om. Det finns de som säger att om det ekologiska lantbruket fick lika mycket forskningspengar som det konventionella så skulle vi ha samma skördenivåer, säger Carl-Erik Ehrenkrona.

Han vill också betona alla andra fördelar med det ekologiska lantbruket, som att dom inte använder kemiska bekämpningsmedel, håller djuren på ett annat sätt och alltså inte använder sig av konstgödsel. 

Från Carl-Erik Ehrenkronas ekogård söder om Mjölby så åker jag några mil norrut. Längs slättlandskapet med mycket spannmålsodlingar så svänger jag av mot Skänninge för att träffa Peter Borring, ordförande i Lantbrukarnas riksförbund i Östergötland, frågan är vad han säger om den här rapporten. 

– Jag tycker att rapporten visar att det inte skiljer så mycket mellan de här olika systemen när det gäller klimatpåverkan och miljöbelastning. Det skiljer betydligt mer mellan olika gårdar och fält jämfört mellan ekologiskt och konventionellt, säger Borring. 

Peter Borring är inte kritisk till det ekologiska jordbruket i sig, men han är skeptisk till hur ekologisk produktion ofta framställs i marknadsföring och media. 

– Det finns en förskjutning i samhällsbilden att det ekologiska i alla lägen skulle vara bättre ur miljösynpunkt. Jag tycker att det svenska, konventionella volymjordbruket är så pass långt drivet när det gäller djurhänsyn, miljöhänsynstagande och energieffektitet och det ekologiska bönderna är så pass duktiga när det gäller avkastning och hålla ogräs borta så det gör att de här systemen är väldigt lika varandra på systemnivå, och det tycker jag den här rapporten visar. 

Frågan om ekologiskt eller konventionellt är bäst ur klimatsynpunkt är känslig och minst sagt komplicerad, och jag får uppfattningen att SIK rapporten tolkas lite olika beroende på om man är konventionell eller ekoodlare. 

Men kanske är det ändå inte valet av gödsel eller de olika odlingsmetoderna som har störst betydelse ur klimatperpektiv, utan hur man hanterar den näring som ska spridas på åkrarna - för att överhuvudtaget kunna odla. Hur och när det sprids har nämligen stor betydelse för om näringen kommer att tas upp av växterna som det är tänkt, eller läcka ut i vatten och förvärra övergödningen eller försvinna upp i luften som växthusgaser i form av kvävgas eller lustgas.

– När det gäller lustgasavgång från åkermark vill jag säga att vi behöver mycket mer försök och forskning så att vi kan säga vilka insatser som gör att vi kan minska utsläppen. För när man gör litteraturstudier så går uppgifterna isär om vad som är mest rätt att göra. Det positiva med det här är att man kan minska utsläppen av växthusgaser och det minskar kväveläckagen till vatten, så mycket vet vi. Kvävet är nyckelfrågan för att klara klimatfrågan i all jordbruksproduktion, oavsett om den är ekologisk eller konventionell, menar Christel Cederberg på SIK. 

Men även om bönderna lyckas bli bättre på att hantera näringen så kvarstår problemet att det går åt mycket energi till att få fram konstgödsel för det konventionella lantbruket, hela 1% av världens energiåtgång går åt ta fram konstgödsel från det kväve som finns i luften. 

Dom ekologiska gårdarna som inte har några djur utan bara ägnar sig åt odling har och andra sidan målat in sig i ett hörn då dom gjort sig beroende av gödselmedel som inte alls är ekologiska utan har sitt ursprung i det konventionella jordbruket, tillexempel nedmalda benrester ifrån danska grisgårdar. 

Christel Cederberg på SIK, som själv är agronom och doktor i miljövetenskap, vill inte riktigt säga om eko eller konventionell odling är bäst i ett klimatperspektiv, helt enkelt för att det med dagens kunskap är svårt att veta. Men hon svarar ändå på frågan vilket system som hon tror har bäst förutsättningar i framtiden? 

– Ja… det kanske är någon slags blandning av de här två systemen i framtiden, där man har ett jordbruk med väldigt bra växtföljder och där man sätter in väldigt små mängder konstgödsel i vissa grödor som har svårt att klara sig utan handelsgödsel, det kanske är framtidens jordbruk.

Läs om två av de gödningsmedlen som är godkända för ekologisk odling men som har sitt ursprung i det konventionella lantbruket:

Ekoväx

Biofer