BAKGRUND

Bakgrund: EU:s statsfinansiella stödmekanismer

EU har med tiden utvecklat flera olika typer av ekonomiska stödpaket. Till att börja med har EU har skapat två tillfälliga stödprogram: EFSM och EFSF.

  • EFSM - Europeiska ekonomiska stabiliseringsmekanismen - kan användas för att stödja alla medlemsländer i EU fram till EFSM avvecklas 2013.

Genom EFSM kan kommissionen låna upp till 60 miljarder euro med EU:s allmänna budgetmedel som säkerhet för det land som behöver stöd.

För att få stöd ska landet anses vara hotat av allvarliga ekonomiska problem som det inte kan bemästra av egen kraft.

  • EFSF - Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten - har utvecklats för att ge stöd till medlemsländer i eurosamarbetet och dess roll har varit mycket omdebatterad under skuldkrisen som skakat Europa under 2011.

Ursprungligen beslutades att utlåningskapaciteten genom EFSF skulle omfatta 250 miljarder euro. EFSF har byggts upp med garantier från euroländerna . Med stöd av dessa garantier kan EFSF ta upp lån på de finansiella marknaderna och låna vidare till enskilda euroländer i kris.

Mot bakgrund av den allt djupare skuldkrisen utökades EFSF utlåningskapacitet till 440 miljarder euro under hösten 2011. Under ett toppmöte under slutet av oktober beslutades att fondens stridskassa skulle utökas till drygt 1 000 miljarder euro, dock utan att medlemsländerna ska gå in med ytterligare garantier. I stället ska större effekt uppnås genom att fondens resurser utnyttjas på ett annorlunda sätt genom så kallade hävstångsmekanismer.

Det handlar bland annat om att nya statsobligationer från skuldsatta länder utrustas med en försäkring mot eventuella förluster. Målet är att stärka marknadens intresse för dessa statsobligationer och därigenom sänka lånekostnaderna för skuldsatta länder. Förhoppningen är att dessa länder därmed kan behålla fotfästet på finansmarknaderna och att eurozonen inte ska tvingas förse dessa länder med nödlån.

Även andra modeller utreds och beslut ska fattas under mitten av november.

Dessutom utreds ett samarbete med Internationella valutafonden för att ytterligare stärka EFSF:s resurser. Det finns också uppgifter om att Kina kan gå in med resurser för att stärka EFSF.

EFSF kan också komma att gå in med kapital i banker som måste öka på andelen eget kapital. Vid toppmötet i slutet av oktober beslutade EU-ledarna att skärpa kraven på hur mycket eget kapital bankerna har. Från juni 2011 måste de ha en kapitaltäckning på minst 9 procent. Att nå dit försvåras av att åtskilliga europeiska banker gör förluster på dåliga statspapper från eurozonens svaga länder. I första hand ska bankerna försöka få fram kapital från marknaden. I andra hand ska offentliga medel från hemlandet erbjudas och i sista hand från krisfonden EFSF.

Genom beslutet kan EFSF alltså även gå in med kapitalstöd till banker vid sidan av stödåtgärder riktade mot euroländer.

Även EFSF ska avvecklas 2013 då en ny permanent stabilitetsmekanism ska bli verksam.

  • ESM - Europeiska stabilitetsmekanismen - ska stödja euroländer om det är nödvändigt för att trygga stabiliteten inom euroområdet.

Stödet är tänkt att ges inom ramen för ett ekonomiskt reformprogram efter analyser av statsfinanserna inom landet.

Orsaken till att ESM dröjer till 2013 är att EU-länderna måste godkänna fördragsändringar innan mekanismen kan börja verka. Fördragsändringen är dock inte tänkt att inkräkta på fördraget avseende Europeiska unionens funktionssätt, vilket förbjuder medlemsstaterna och EU att ansvara för eller åta sig förpliktelser för andra medlemsstaters offentliga skuld.