Spelet kring klimattoppmötet i Köpenhamn

1:37 min

Vad var det som hände egentligen på klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 när USA gjorde upp med Kina, Indien, Sydafrika och Brasilien bakom ryggen på EU om ett eget avtal. I en ny forskningsrapport som presenteras idag av Stockholm Enivironment Institute ges en helt annan bild än den som hittills framkommit.

Förre miljöministern Andreas Carlgren sa efter klimattoppmötet för två år sen till TT att att han var mycket besviken och pekade ut USA och Kina som de stora syndabockarna för att EUs linje med ett bindande globalt klimatavtal misslyckades. Forskare från det oberoende forskningsinstitutet Stockholm Environment Institute har intervjuat mer än 100 klimatförhandlare, politiker och experter för att ta reda på vad som fick fyra så olika länder som Brasilien, Sydafrika, Indien och Kina, de så kallade Basic-länderna att samarbeta i klimatförhandlingarna.

Marie Olsson, en av forskarna, säger att det förslag som las fram av EU om 50 procent koldioxidminskningar till år 2050 och där I-länderna skulle ta på sig 80 % uppfattades som orättvist och omöjligt att skriva på för u-länder, vilket EU:s förhandlare redan visste.
– Det som man kan säga det är ju att BASIC-länderna med Kina i spetsen helt klart tog ett slag för utvecklingsvärlden genom att se till att de här siffrorna inte fanns med i den version av Köpenhamnsavtalet som sen blev den slutgiltiga, hävdar Marie Olsson.

Rapporten, som är finansierad av nordiska ministerrådet, visar att EU:s förslag innebar att u-länder knappt skulle kunna göra några utsläppsökningar alls räknat per invånare, särskilt inte efter år 2020. Att skriva på vore att gå med på ett stopp för ekonomisk utveckling eller att klara det utan fossil energi, vilket inget I-land klarat hittills.

Marie Olsson tror inte heller att Brasilien, Sydafrika, Kina eller Indien kommer att vara beredda på att skriva på bindande klimavtal framöver om inte USA lovar det samma.
– Så länge som det ser ut som det gör i USA där man inte driver en särskilt aktiv klimatpolitik så tror jag tyvärr att vi får fortsätta vänta på BASIC-ländernas åtaganden också, säger Marie Olsson.