Stort mörkertal kring elever som utsätts för brott

Långt i från alla händelser når de ansvariga på skolan, och gör det det leder det inte alltid till någon polisanmälan. Och skolan kan vara en våldsam plats, det kan 15-årige Elias från Ulricehamn vittna om.

– Vad ska hända i dag, ska jag bli slagen i dag igen, eller vad är meningen med den här dagen, säger Elias.

– Det tänker jag både på morgonen och på eftermiddagen, vad tur, jag blev inte slagen i dag tänker jag på eftermiddagen, men i morgon kanske jag blir slagen, vem vet.

15-årige Elias berättar om hur det var i sjunde och åttonde klass, då andra elever pressade honom på pengar, och ibland gav honom stryk när han inte gjorde som de sa.

Flera liknande berättelser har hörts på olika håll i landet i dag då Sveriges Radios lokala kanaler pratat med elever, föräldrar och rektorer om hur misstänkta brott hanteras vid landets skolor.

Och långt i från alla gånger leder det till någon polisanmälan, säger Per Sundin på ungdomsroteln i Östersund, och ser till deras anmälningsstatistik.

– Jag skulle tro att vi kan dubbla det. Det finns nog ett jättestort mörkertal, säger Per Sundin till P4 Jämtland.

Enligt P4 Jämtlands genomgång gjordes totalt drygt 20 polisanmälningar vid tio högstadier i länet förra läsåret. Ett exempel där polisen misstänker att fler brott än så faktiskt skett. Samtidigt menar många rektorer att skolan själv bör reda ut saken, något polisen Per Sundin alltså inte håller med om.

– Vi har varit väldigt tydliga med att allt som är ett brott utanför skolan också är ett brott på skolan. Och att man anmäler det så att vi får utreda det, för det är polisens jobb att utreda brott, inte elever och lärare, säger Per Sundin.

Stefan Hellberg, brottsanalytiker och kriminolog vid polisen i Västra Götaland, menar att skolan enligt forskningen är den mest brottsutsatta arenan i samhället för barnen. Och att få polisanmälningar kommer in tyder på något fel någonstans, säger han.

– Det handlar ju oftast om att vi inte upptäcker den här typen av brott. Och det grundar sig med stor sannolikhet på att det inte finns vuxna på de arenor där barnen rör sig. Alltså främst under raster, tid som man är i uppehållsrum och till och från skolan, säger Stefan Hellberg.

Toleransnivån för våld är för hög i skolan i dag på många håll, säger barn- och elevombudet Lars Arrhenius som anser att skolan oftare bör polisanmäla.

– Jag tycker att det är uppenbart om det handlar om allvarliga brott och om det handlar om elever som är straffmyndiga, då måste man absolut göra en polisanmälan, säger han.

-- Att göra en polisanmälan kan också vara en tydlig signal från skolan att det här inte är okej. Sedan menar jag att man får vara försiktig om det handlar om små barn, man får göra bedömningar från fall till fall.

– Det jag har sett under de här åren är att man har alldeles för hög acceptans för våld och hot inom skolan, en acceptans som inte finns ute i samhället i överigt. Den acceptansen måste man helt få bort, det är nolltolerans som gäller och man måste göra bedömningen om det är ett brott, och i så fall måste man anmäla, säger Lars Arrhenius.

Men flera rektorer som Sveriges Radio talat med menar att en polisanmälan inte är någon bra lösning, vid till exempel en misshandel mellan två elever. Det tar tid, socialtjänst kan behöva tas in och under tiden måste ändå skolan hantera situationen där eleverna det gäller ska mötas dagligen.

Och att benägenheten att polisanmäla brott kan skilja sig väldigt från skola till skola är inte acceptabelt, säger Lars Arrhenius.

– Jag ser också att man har väldigt olika inställning till det här från skola till skola. Och där har ju faktiskt huvudmannen, alltså kommunen eller den som äger en fristående skola, tycker jag en viktig roll att utforma policys kring hur man ska agera i olika situationer, säger Lars Arrhenius.