Arbetsrätt och kollektivavtal i kläm i krisländer

2:07 min

Det kommer facklig kritik mot att åtgärderna för att bekämpa den ekonomiska krisen i Europa slår mot de anställdas rättigheter. Enligt kritiken bortser regeringar från arbetsrätt och kollektivavtal när sparprogram genomförs i till exempel Grekland och Italien.

– Jag ser problem med att de fackliga rättigheterna kränks, att parterna på arbetsmarknaden inte blir inblandade i de sparåtgärder som nu genomförs i många av EU:s länder, säger en mycket bekymrad Thomas Janson, internationell sekreterare på TCO.

Enligt TCO finns det ett tryck på de skuldkrisdrabbade länderna att genomföra sparåtgärder så snabbt som möjligt för att stärka marknadens förtroende.

– Rätten att förhandla kan åsidosättas, och så ser jag att myndigheter som Europeiska centralbanken (ECB) går in och ger direktiv om åtgärder som inte är demokratiskt lämpliga, säger Thomas Janson.

Grekiska fackförbund har anmält den egna staten till FN-organet ILO, som övervakar rättigheter i arbetslivet, för att sparpaket genomförts utan att facken fått vara med och förhandla om åtgärderna. Det handlar bland annat om färre offentligt anställda och lägre löner och pensioner.

EU-kommissionen, ECB och Internationella valutafonden (IMF), det som också kallas trojkan, har ställt tuffa krav på skuldkrisländerna i Europa för att stödja dem ekonomiskt.

Enligt TCO:s internationella sekreterare Thomas Jansson är ett allvarligt exempel på att man rundar internationella konventioner att centralbanken ECB skickat ett brev till Italiens regering med villkorade krav för att ge landet ekonomiskt stöd.

– Krav på att arbetsrätten luckras upp, och de kräver också att kollektivavtalssystemet decentraliseras med en större andel företagsförhandlingar. Och det är klart att ett sånt här brev som dessutom var hemligt kan ju ses som en väldigt stark påtryckning på den italienska regeringen, säger han.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth lyfter fram att sparåtgärderna i de skuldkrisdrabbade länderna är viktiga, annars kommer problemen, inte minst på arbetsmarknaden, bli ännu större längre fram.

– Det som har hänt är ju att man har byggt upp stora obalanser, skulder i länder, och att man därmed har tappat förtroendet för dem. För att få tillbaka förtroendet gäller det att man visar att man vidtar åtgärder för att komma tillrätta med de här problemen.

– Det är lite som att välja mellan pest eller kolera; vidta åtgärder som är väldigt tuffa och jobbiga i dag eller att hamna i en ännu värre situation i morgon, säger Annika Winsth.