Svenska skepp deltog i slavhandel
Sverige deltog i slavhandeln i Medelhavet på 1700-talet. Det visar en genomgång av arkiv som gjorts vid Lunds universitet. Handlingarna från Riksarkivet har hittills visat att minst sju svenska fartyg fraktat slavar i sina lastrum, slavar som såldes till Konstantinopel och övriga Osmanska riket.
– Till min stora förvåning såg jag att man använde ordet "negrer" som lastbeteckning. Det fick mig att förstå att svenska skepp också var inblandade i slavhandeln i östra medelhavet, säger historikern Joachim Östlund vid Lunds universitet.
Med sirlig handskrift på gulnat papper i ett diarium över svenska skepp som avrest från 1700-talets Tripoli finns anteckningen om "negrer" i lastrummet på jakten Sankt Erik 1748, och historikern Joachim Östlund, som gått igenom handlingarna på Riksarkivet har hittills hittat uppgifter om sju svenska fartyg som fraktat svarta slavar i sina lastrum, slavar som gått på export till Konstantinopel och övriga Osmanska riket.
Tidigare forskning har visat att tre av fyra slavar som skeppades från Tripoli var kvinnor, och att många av dom kom att användas som sexslavar. Att Sverige varit inblandat i den här smutsiga handeln är förvånande, enligt Joachim Östlund, men liksom Frankrike och Venedig hade Sverige på 1700-talet fått handelsrättigheter i Tripoli och utnyttjade alltså genast möjligheten att göra pengar på den lukrativa slavhandeln.
Exakt hur stor roll Sverige hade i slavhandeln och hur många slavar som kan ha transporterats ombord på svenska skepp, är dock fortfarande oklart, men historikern Joachim Östlund kommer att fortsätta att gräva i arkiven.
– Det finns mycket att utreda: vem som gjorde den här handeln möjlig, vem som tog initiativ. Uppmanades kaptenerna att ta del av handeln eller var det egna initiativ? Var det tillfället som gjorde tjuven, så att säga. Så det finns frågetecken som måste utredas innan man kan bedöma det från moraliska premisser, säger Joachim Östlund.
