Julkalendern i radio och tv fortsätter samla publik

– Det är så bra sätt att börja julperioden med. Med hjälp av julkalendern räknar man dagarna till egen julafton. Plus att det är roligt att se: är den bättre än förra året eller sämre, eller lika bra, säger Solvieg Stenudd.

Det var 1957 som den första julkalendern sändes i Sveriges radio. I den samlade man barn som i radion fick berätta om sina förväntningar inför jul. Gensvaret var enormt och en ny svensk tradition var född. Tre år senare var det dags för tv att haka på. Under de följande tolv åren sändes samma kalender i radio och tv, fast med olika namn. I dag är varje avsnitt drygt 15 minuter långt och sänds varje dag från 1 december fram till julafton. Solveig Stenudd har sett alla julkalendrar, utom en, som gått på tv. Hon säger att pressen på tv och radio att leverera en bra julkalender är stor varje år.

– Dels har bevakningen och inte minst recensionerna i pressen: ”årets julkalender är inte bra för små barn” eller: ”julkalendern är i år väldigt tråkig för de lite större barnen”. Ibland så var de nöjda men ibland så var de upprörda över att det var så lite kristet. Så den blev hårdbevakad efter en tid, säger Solveig Stenudd.

Inte mindre än tre gånger har Teskedsgumman från 1967 sänts i radion, och två gånger i tv 1967 och1976. Och i år debuterar författaren Sara Kadefors med både manus och regi i radions julkalender. Den heter "Allt du önskar" och handlar om Elvira som önskar sig en ny mobiltelefon i julklapp. Men hennes mamma har inte råd och då blir Elvira så arg att hon önskar sig en annan mamma. Nästa morgon är mamma borta. Elvira får bo hos familjen Lancelot, en familj som bor i ett slott och har allt du kan tänka dig. Men snart upptäcker hon att allt inte står rätt till. Sara Kadefors ville förmedla att julen är mer än bara julklappar.

– Och sedan så handlar den ju också om saker som berör mig kring konsumtion och hela den här hetsen kring jul. Den här galna konsumtionen som håller på med i det här huset, det har ju liksom en verklighetsförankring i hur vi människor håller på kring jul ganska mycket, säger Sara Kadefors.

Julkalendern på tv har för många barn blivit början på nedräkningen till julafton. Årets upplaga heter "Tjuvarnas jul" och utspelar sig i ett julklätt Stockholm under 1800-talet. Och inför julen laddar stadens tjuvliga Klappsnapparna. Men så knackar flickan Charlie på dörren som säger att hon är dotter till en av tjuvarna, Kurre. Han får då i uppgift av tjuvligans ledare att träna upp Charlie så att också hon ska bli en riktig tjuv.

Till det som sänds på tv och radio har det sedan starten gått att köpa en papperskalender som man varje dag ska öppna en lucka på. Men Sara Kadefors tycker att det är bra att tänka på att alla faktiskt inte har en sådan kalender.

– Jag tycker att det är viktigt att man tänker på att alla inte har kalendrar, för då utesluter man en massa människor. Så det har jag haft lite svårt med, just det här med lucköppning som ska vara i slutet. För jag tycker att om vi börjar prata om en julkalender som faktiskt inte alla får, så tycker jag att man utesluter vissa barn, säger hon.

Sara Kadefors minns inte att hon hade någon favorit bland julkalendrarna som barn, men bland de senare som sänts på tv är favoriten given.

– Det är ju så här att Lasse-Majas jul, som bygger på Martin Widmarks böcker, den kalendern gjorde min man, och den är jag själv med i som statist och mina barn är med som statister. Jag tyckte den var jättebra, säger Sara Kadefors.

Solveig Stenudd laddar inför ännu en julkalender. Bland föregående år tyckte hon mycket om Teskedsgumman. Men att välja en favorit är svårt.

– Jag har haft, men numera så tycker jag nästan att alla är trivsamma på sitt sätt. Jag har sett så många så jag rör i hop dem, säger Solveig Stenudd, författare till boken "Julkalendern i radio och TV genom tiderna".