Bara tre landsting ger vårdråd på andra språk

4:29 min

Sjukvårdsrådgivning på andra språk än svenska och engelska är fortfarande en stor brist, trots ett tio år gammalt mål från landstingen. Bara tre av 21 landsting kan garantera rådgivning på något annat språk. Det visar en sammanställning som SR International har gjort.

– Det är ju en jättebrist att samhället inte kan erbjuda den tjänsten som också är väldigt kostnadseffektivt till en så stor grupp, så det är ju ett problem, säger Sofie Zetterström på landstingsägda Inera, som driver Sjukvårdsrådgivningen 1177.

SR International har kontaktat samtliga 21 landsting och av dem är det bara tre som garanterar sjukvårdsrådgivning på andra språk. Det är Norrbotten som har tornedalsfinska, finska och i viss mån samiska, och så är det Stockholm och Sörmland som har en gemensam arabisk telefonlinje. Telefonlinjen har en anställd sköterska fyra timmar på vardagar, Samira Hartman, och hon säger att behovet är stort.

– Många säger att: "Vi pratar svenska, vi kan språket och klarar oss". Men vi kan inte sjukdomar, hur ska man förklara och beskriva var man har ont?

Ytterligare fem landsting har enstaka sköterskor anställda som talar exempelvis franska, tyska, finska eller persiska och de kan svara om de finns på plats just då. Men flertalet - 13 av landstingen - har bara svenska och engelska.

Minoritetsspråket romani finns ingenstans och inte heller det stora invandrarspråket somaliska. Svensk-somaliskan Kowsar Adin Naur från Örebro, ringer 1177 på svenska när hon blir sjuk, men hade det funnits rådgivning på somaliska, så hade det varit bättre.

– Ja, det är bra om det går.

Skulle du ringa dit?

– Ja, jag kan lite svenska, men jag kan inte förklara allt på svenska, det är bättre på somaliska, att förklara allt, säger Kowsar Adin Naur.

Hennes vänner, som inte pratar svenska alls, får be någon hjälpa dem; en vän, granne eller släkting, säger hon.

– De hittar någon som kan svenska som kan hjälpa dem.

Det finns ett stort behov av rådgivning på just somaliska i till exempel Sörmland, säger Gerd Agenstam, som är handläggare för sjukvårdsrådgivningen där.

– Vi har ganska många somalier som har kommit till Eskilstuna, och från särskilt den delen av staden har det framförts önskemål om att det skulle vara utmärkt med en somalisk rådgivning, eller telefonlinje. Men det är svårt att få till för det måste vara en duktig sjuksköterska med erfarenhet som talar somaliska och den har vi inte kunnat hitta, säger Gerd Agenstam.

Att ge rådgivning på andra språk till invandrargrupper var därför ett av målen när landstingen startade den nationella sjukvårdsrådgivningstjänsten 1177. En samordningstjänst som öppnade 2004, det säger Sofie Zetterström på Inera, det landstingsägda företaget bakom 1177.

– Vår förhoppning var ju att landstingen skulle erbjuda telefonrådgivning på olika språk och samverka kring det,  nu har vi inte kommit dit tyvärr och det beror på att införandet av det här systemet har tagit ganska lång tid, säger hon.

Ja, närmare tio år har det tagit att försöka samordna sjukvårdsrådgivningen och att samarbeta kring bland annat olika språk.

– Landstingen borde kunna specialisera sig på olika språk, så att man kopplar mellan beroende på hur behovet ser ut, men dit har vi inte kommit ännu, men möjligheterna finns, absolut och vi hoppas att vi ska komma dit inom några år.

Gerd Agenstam på sjukvårdsrådgivningen i Sörmland, säger ändå att det är en prioriterad fråga i landstingen.

– Det ligger på vår dagordning, vi pratar om det varje gång vi träffas så det är en fråga vi driver i landstingen.

Det verkar ta tid, jag var i kontakt med Inera och de säger att de har hållit på med det här i nästan tio år?

– Är det så länge? Ja, det låter inget bra, men det måste väl bli en kraftsamling att landstingsdirektörerna bestämmer sig för det, för de träffas ju och det är ju de som gör beställningar till Inera.

Hon tror att en av orsakerna till att det dröjer är att det handlar om en svag grupp, som inte ställer krav.

– Nej, det blir ju inte så för de har ju inte språket till det heller att de kan ringa och ta reda på vem jag är i landstinget och ringa och ställa krav, det är ju tyvärr så.

Och därför får man fortsätta vänta ytterligare några år, säger Sofie Zetterström på Inera.

– Min allmänna bedömning är ändå att det finns ett så pass stort intresse för just den här språkfrågan, att det borde inte dröja så jättelång tid, men jag kan inte säga när. Några år, säger Sofie Zetterström på Inera.