EU får Nobels fredspris

26 min

EU-projektet  har bidragit till fred och försoning i Europa. Så motiverades norska nobelkommitténs beslut att ge 2012 års fredspris till EU.   1957  las grunden till unionen genom Romfördraget som undertecknades av Frankrike, Belgien, Luxemburg, Italien, Nederländerna och Tyskland.



Världskriget var över, men freden bräcklig. Hotet om ett tredje världskrig, denna gången mellan öst och väst, tycktes närmare när Sovjetunionen 1949 sprängde sin första atombomb. Kalla kriget var ett faktum. 
 
Samma år inrättas Europarådet – det första steget mot en europeisk gemenskap, en sammanslutning med 10 europeiska länder, däribland Sverige. Syftet var att främja freden och verka för demokrati utan att något land skulle ge avkall på sin självbestämmanderätt. Besluten skulle enbart vara överläggande och rådgivande. 
 


Robert Schuman, Frankrikes utrikesminister, föreslog 9 maj 1950 i ett tal  att Tysklands och Frankrikes kol- och ståltillgångar skulle göras gemensamma och att Kol- och stålunionen skulle bildas – en gemenskap som skulle vara öppen också för andra europeiska länder. 

 

Max Kohnstamm var en av dem som redan under tidigt 1950-tal var med om att bygga upp den allra första delen av det europeiska samarbete som sedan utvecklade sig till dagens europeiska union. År 2004 träffade Annika Ström Melin den då 89-årige pionjären i hans hem i Belgien.

 

 
Sveriges tveksamhet inför EEC

När Romfördraget undertecknas 1957 försvann Kol- och stålunionen och man bildade den ekonomiska gemenskapen EEG. Endast sex länder är då medlemsstater:  Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Frankrike.  

 
Sverige står utanför men lockas av de ekonomiska fördelar som en handelsgemenskap med de sex medlemsländerna skulle medföra. Men vår neutralitet får inte äventyras. Under det tidiga 60-talet, med Tage Erlander som statsminister,  förbereder Sverige förhandlingar för ett eventuellt inträde i EEC.


 
I december 1961 inlämnas en begäran om association. En lösare anknytning än medlemskap. Tre klausuler om neutralitet skrivs in i dokumentet och därmed börjar över ett decennium av förhandlande med neutraliteten som stötesten.
 


Redan 1967 börjar det europeiska samarbetet kallas EG. Det är de tre fördragen, Euratom, EEG och EKSG som blir EG, de tre europeiska gemenskaperna.
 
Frågan om europeiskt samarbete väcker heta känslor. 1970 debatterade moderaternas ordförande Gösta Bohman och statsminister Olof Palme EEC i Göteborg. 


1992 undertecknas Maastrichtfördraget och det  nya EU håller på att formeras. Farhågorna för toppstyrning och för höga murar kring Europa uttalas ofta. PG Gyllenhammar, dåvarande styrelseordförande i Volvo, intervjuas i EG Fokus av Christer Larsson om för- och nackdelar med det nya fördraget.

 

 
Den långa våndan inför ett eventuellt svenskt inträde i EU

Sverige stod länge utanför EU, eller EEC som det hette tidigare. Men i juni 1994 beslutar Riksdagen att en folkomröstning skall hållas om ett eventuellt medlemskap i EU. 
 
Debatten intensifierats och många frågor engagerar. En fråga gäller språket: Hur kommer svenskan att stå sig i jämförelse med de riktigt stora språken, tyskan, franskan och engelskan?
 
 
Kanske ska vi i Europa lära oss latin? Latinprofessorn Birger Bergh funderar på om inte latinet skulle kunna bli Europas modersmål.
 
 
Den dåvarande ständige sekreteraren professor Sture Allén kommenterar svenskundervisningen i det nya Europa.

 

 
Kvinnorna och den europeiska gemenskapen

I flera generationer har svenska kvinnor demonstrerat  för jämställdhet. Inför ett eventuellt medlemskap i EU är farhågorna många och man fruktar en backlash. 
 
Ska de lågutbildade bli de nya pigorna? En del kvinnor ser EG som en manlig imperiedröm och protestlistorna går runt och programmet Radio Ellen tar temperaturen på det kvinnliga motståndet.


Håller den europeiska kvinnan på att födas? Vad betyder öppna gränser för henne – och var kommer barnen in i EG?Det är några av de frågor Ingrid Thunegard ställer  i programserien Framtid 1991. 

 


Folkomröstningen som delade Sverige   

Dagen innan folkomröstningen är det mycket jämnt mellan blocken, och på Palmhuset vid Norrmalmstorg sitter två nej-sägare och två ja-sägare och summerar höstens EU-debatt  tillsammans med Sofie Ribbing.

 
14 november 1994 röstade svenska folket, med knappast möjliga majoritet, ja till medlemskap i EU. Dagen efter var Sverige en delad nation med många starka känslor i omlopp. I Studio Etts morgonupplaga säger Per Gahrton att "Nej-sidan ger inte upp, vi ser fram emot nästa folkomröstning".

 
Tio dagar senare ställer Studio Europa frågan hur EU-motståndet skall organiseras i framtiden: Skall kampanjen fortsätta att vara en egen folkrörelse eller skall motståndarna verka inom sina egna partier?

 

 
Herr Ordförande!

I början av 2000-talet är Sveriges en etablerad EU-medlem. När Sverige med Göran Persson 2001 för första gången blir ordförande för Europeiska unionen är dock opinionssiffrorna för EU låga. Men efter det halvåret har populariteten stigit.
 
Detsamma gällde för Fredrik Reinfeldts ordförandeskap 2009. Framförallt är det kvinnorna i Sverige som blivit mer positiva till  medlemskapet i EU.